Sömn

 
 

IMG_2030

 
 

Åh, den här tröttheten alltså.

Skulle göra typ vad som helst för en enda natts sammanhängande sömn. Eller en halv för den delen, jag är inte så petig. Det är man nog inte när man ligger vaken till 2-3 varje natt innan man tillslut lyckas somna trots smärtorna och sedan vaknar typ en gång i timmen minst, för att man råkar röra på sig lite eller sådär.

 

Man blir ju t o k i g emellanåt.

Tokig på att gå runt och känna sig helt mosig och dimmig i blicken.

Att aldrig få känna den där piggheten, framförallt mentalt, är en av mina största sorger.

Jag saknar den där energin och drivet som en gång var en del av den jag var.

Numera, med smärtan ständigt närvarande så kan den enklaste uppgift kännas omöjlig att lösa, för hjärnan fungerar bara inte.

Man blir dum av smärtan, och inte blir det bättre av sömnbristen ovan på det.

Bah!

 
 

Emellanåt är det okej att det är så det nya livet är, man har liksom vant sig vid att befinna sig i den där ständiga dvalan och accepterat det för vad det är.

Men periodvis blir jag tokig på det. Tokig! Och just nu är en sån period.

Jag. Vill. Bara. Sova.

 
 

Banditen-post-signature2

 
 
 

19 kommentarer till “Sömn

  1. Hej Nicole. Har läst din blogg ett bra tag nu…ett år eller mer. Lider så med dig 🙁 En knasig fråga kanske….men vad skulle hända om de amputerade av en bit av din skadade arm? Hade smärtan försvunnit? Om så är fallet tycker jag du ska göra det och kunna fortsätta leva det liv du borde få leva aom den unga människa du är

  2. Stackars’. Det är inte för inte de använder sömnlöshet som tortyr. Är själv otroligt känslig när det kommer till för lite sömn, så jag kan föreställa mig hur du har det med just dimman. Din smärta kan jag omöjligt föreställa mig.
    Styrkekramar
    Petra

  3. Du beskriver det där med att vara utan tillräcklig sömn just som taget ur mitt liv.
    Fast det hjälper väl inte så mycket, att andra har samma, när man själv vill sova.
    Jag tycker att det är iallafall bra att man försöker få omgivningen att förstå detta med att hjärnan går liksom på lågvarv emellanåt. Fast det är konstigt, att fast man vet att dom nog fattar och har överseende för det , så (för mig är det iallafall så) skäms man över när man inte hänger med i alla sammanhang. Jag kan t.ex glömma början av meningen när det är mer än fem ord:)
    Så det att du känner att du blir tokig av smärtan och sömnlösheten är inte så konstigt med tanke på vad du går igenom hela tiden, och då menar jag 24/7.
    Nu ser jag att det här inte var någon tröstkommentar, men jag önskar dig iallafall skön förhöst och hopp om bättre sömn efter sköna promenader i den härliga höstluften!
    Kramar!

  4. Med Abbe såklart, förlåt att jag glömde nämna honom,fast det ändå var med så fin bild av han;) Där ser man hur man glömmer.

  5. Jag blir så ledsen när jag läser dina inlägg, önskar så att det fanns ett bot för dig och din stackars arm. Så att du slapp känna trötthet, smärta och kunde leva lite mera. Kram!

  6. Sorglig läsning . Kan vi läsare hjälpa Dig med något , vad som helst, för att livet skulle bli mindre jobbigt så lova att hojta till. Många skulle ställa upp för dig. Det garanterar jag.
    Kram Erika

  7. Tycker så synd om dig Du är ju så ung o ska behöva känna
    Ä sån smärta o dåligt med sömn helst tiden.Tänk om alla tankar till dig kunde hjälpa

  8. Stackaren. Även om jag aldrig träffat dig så tänker jag ofta på dig och ditt öde…all styrka till dig! Önskar så att du kan slippa smärtan någon dag. Kram!

  9. Tänk… om alla vi som läser om dig kunde ta en dag var av smärta, var sin dag om året. Vilket drägligt liv du också kunde få då…å jag är säker på att inte en enda av oss skulle ha något att invända mot det. Tänk om vi kunde hjälpa dig… Så vedervärdigt du har det med den där smärtan. <3<3<3 Tankekraft hjälper föga här.. men ger den ändå<3

  10. Uff. Har inte tänkt så långt, att du självklart har ont även på natten.
    Försöker ibland tänka på hur ont du har, när jag själv har ont i tex huvudet pga migrän. Men det går såklart inte att jämföra what so ever. Man söka väl inte ömka men jag tycker verkligen så synd om dig som får stå ut med smärtan dag ut o dag in.
    Stor kram till dig vackra fina Nicole

  11. Du er så sårt ærlig om din smerte og din kamp. Det berører å lese. Tenker på deg, selv om jeg ikke kjenner deg, og selv om jeg bor langt unna nord i Norge.
    Jeg kjenner til å leve med smerter og søvnløshet pga sykdom.
    For meg har det hjulpet å lære meditere. Smertene blekner noe. Om enn for en liten stund. Det er også godt å kunne fokusere på noe som man vet er bra for det meste.
    Vil anbefale headspace.com.
    Ønsker deg alt godt. Og jeg ønsker at dine smerter slipper taket og flyr vekk med første vind som blåser forbi!

  12. <3 Jag förstår din frustration. Att få sova är en gudagåva. Man blir helt dum i huvudet om man inte får sin sömn. Och att vakna varje timme är ren martyr. Precis som du så har jag en rätt tuff tillvaro och i början hade jag en del sömnproblem (dock inte så allvarliga som du), men efter att ha uteslutit gluten, socker och andra stimulanter ur kosten så vaknar jag oftast utvilad. Just nu går jag på höga doser kortison och ligger vaken några timmar mitt i natten, men jag vet ju att det är övergående och då är det lätt att hantera. När min son var liten så vaknade han1-2 gånger i timmen och det var fruktansvärt. Jag är fortfarande tacksam för varje god natts sömn. Hoppas du också får uppleva det igen. Jag förstår att du har en tuff period just nu, då det känns hopplöst. Det går aldrig att acceptera en tillvaro som inte är i närheten av att vara ok, men det går att hantera den till viss del. Men det kräver mycket arbetet och jag tror att det är där du är nu. Det kan ta lång tid. År. Men plötsligt en dag känns livet lite lättare och gladare igen. Jag hoppas och önskar att du snart känner det så. Hang in there! Kram <3

  13. Jag hoppas VERKLIGEN att du en dag ska bli fri från dina smärtor att det kommer komma en lösning! Den måste finnas!!
    Kramar C

  14. Lider verkligen med dig i din smärta Nicole. Tycker du är helt fantastisk som ändå orkar göra så fint i ditt hem, klä dig fint och bry dig om din familj och dina vänner så mycket när du istället skulle kunna gräva ner dig under täcket och aldrig komma ut igen.
    Du är en sann inspiration när livet känns tungt ❤️
    Kram Malin

Comments are closed.

Rekommenderade inlägg