KVÄLLSDOPP

Dessa kvällar alltså.

Förra veckan åkte vi ner till hundstranden en kväll, mamma, jag och Hans för att Doris och Lyra skulle få svalka sig lite.

Mamma hade gjort lasagne och tagit med så vi tog middagen där också.

Såå gott.

Sen tog mamma och jag ett svalkade dopp och det var inte ens kallt.

Och dessa två släppte oss inte med blicken förrän vi var inne på land igen.

Då kunde Lyra också bada lite.

Det är verkligen v a r m t för våra stackars djur nu då är det skönt att få se dem svalka sig och njuta.

Sen badade vi lite till.

Doris höll sig på filten, hon är inte mycket för att bada utan tycker att det räcker mer än väl att doppa tassarna i vattenbrynet.

Men jag tyckte att hon behövde svalka sig lite ändå efter en v a r m dag och tog med henne ut så att hon fick svalka magen.

Här står hon och ser förnärmad ut efter att jag doppat tassarna och magen på henne och jag kan ju till viss del förstå henne, ser så roligt ut när den där fluffiga pälsen blir blöt och hennes spinkiga små ben möter det torra fluffet på överkroppen, haha.

Jag däremot hade inte fått nog utan passade på att flyta lite på den spegelblanka ytan med handen i vädret för att inte blöta ner skenan och bandaget.

Och när jag badat klart typ en timme senare var solen påväg ner och kroppen var nerkyld för första gången på en evighet så jag var glad att jag packat ner en tjocktröja det sista jag gjorde fast det säkert var 23 grader ute fortfarande.

Verkligen en av de där kvällarna man sparar i minnet och plockar fram när vintern känns lång och mörk.