En tröja från Monrow fick följa med mig hem från Ordonnance för ett par veckor sedan. Jag har den i rosa sedan i somras och den är verkligen en favorit med sina stjärnor på armbågarna och dragkedjan i ryggen så när jag såg att den kom in i en blå/grå nyans behövde jag inte fundera länge. Eller jo, nu ljög jag. Jag funderade ett tag, för den kom in i två andra färger med och den sandfärgade var också en favorit. Jag är typ ökänd för min beslutsångest. Den har blivit bättre, mycket bättre, när jag var yngre så var den hemsk. Då ville man inte gå och shoppa med mig, det kan jag lova er. Numera kan jag faktiskt fatta beslut och jag försöker skärpa till mig och inte fundera så himla länge, det har hänt allt för många gånger att något jag verkligen velat ha har hunnit ta slut innan jag kommit på att jag verkligen ville ha det.

I smyckesgarderoben har det också smugit sig in lite nytt de senaste veckorna.
 
Ett silverhalsband med hästsko för lycka och peace-armbandet fick jag i adventspresent av mamma och hennes sambo. Det var verkligen en fullträff; precis som som jag gillar det, enkelt och fint. (Båda kommer från Puss och finns här och här)

Stålarmbandet kommer härifrån och ringen kommer härifrån.

De passar verkligen perfekt ihop de här fyra.

Jag vet inte vad det är med tunna, sköra smycken som jag tycker så mycket om?

De är så enkla, men ändå så vackra liksom. Kanske är de vackra just för att de är så enkla?