MYSUNIFORMEN

Livet

 

 

Nytt in är årets julpyjamas från Lindex  (här) och kashmir i form av ett nytt mjuksset från H&M i smutsrosa som jag passade på att klicka hem när de hade medlemsrabatt häromveckan (tröjan här & byxa här). Och dessutom två par stumpor med kashmir, mycket viktigt (här), äntligen kan jag ha kashmir från topp till tå.

 

 

Så nu är jag liksom redo för årets mysigaste månad känner jag, kommer skrota runt här hemma i min fina nya pyjamas och kashmirset. Och världens mjukaste strumpor. Mmmmm!

 

 

 

Jag passade också på att klicka hem två par glitterstumpor med (här), för inte bara är det årets mysigaste månad vi har framför oss utan också kanske den festligaste. Ho ho ho, december- jag är så redo för dig!

 

 

FÖDELSEDAGS-JULBORD PÅ JOHAN P

Livet

 

 

I torsdags var det alltså dags för julbord och lite försenat födelsedagsfirande av Emma. Men vi började hemma hos mig med bubbel, presenter, klädkris och värmespolar för att sedan bege oss mot tåget som skulle ta oss till Malmö.

Pga ovan nämnda klädkris så bar jag som ni kan se ovan en pyjamas. Ja faktiskt en riktig pyjamas från Lindex underklädesmärke Ella M som har några år på nacken, och det gick ju bra det med. Till det hade jag en fuskpäls från Carin Wester (här) och ett par gamla skor från h&m. Också fick ju Guccin komma ut och rasta sig lite.

 

 

 

Själva festföremålet hade ingen klädkris alls och var smashing i sitt svarta fodral.

 

 

Någon nagelkris hade jag däremot inte, hade tidigare i veckan varit på Parelle och fixat glitternaglar i gelé hos Rebecka inför denna festliga kväll.

 

 

Och som ni vet så skulle vi ju till Johan P och äta deras julbord för det är ju som bekant det b ä s t a som finns.

 

Men vi började med champagne, för det bör man ju göra när någon fyllt år.

 

 

Det var Gela, Iris, Lena, Mathilda, Emma och jag. Och med dessa blir det a l d r i g tråkigt.

 

 

 

Och maten är inte heller speciellt tråkig, men det visste vi ju redan.

Första serveringen på deras julbord består av sillfat. Och det ska sägas att jag inte är någon stor sillälskare, men två eller tre av de här sorterna är faktiskt så goda att även en icke sillätare som jag att jag funderar på att svänga förbi deras delikatess innan jul och köpa med mig lite till julbordet, om den säljs där.

 

 

Men sen kom ju kvällens höjdpunkt enligt mig, skaldjuren.

 

 

Ni ser ju. Nom nom nom.

 

 

 

Och så blev det tyst runt bordet några sekunder för första gången på hela kvällen och vi högg in på skaldjuren. Jag skulle nog tusan kunna leva på det där alltså. SÅ gott. Och när skaldjuren var uppätna så blev det stilton och till sist ris a la malta.

 

 

 

 

Så försvann timmarna mellan prat om allvarliga saker och skratt som fick oss att vika oss över bordet, tills personalen försynt kom fram och meddelade att de skulle stänga för kvällen och vi motvilligt fick packa ihop oss och gå över torget mot tåget och kramas hejdå i den kyliga novemberkvällen. En kväll som fortfarande nu, nästan en vecka senare, gör mig alldeles varm i magen.

 

 

 

HELGEN

Smärtan

 

Här har ni min utsikt för helgen.

Efter en tur till Malmö i torsdags för att fira Emma och äta julbord på Johan P så har jag alltså spenderat mina dagar i sängen, som väntat. Så min utsikt har bestått av det rosa skåpet (som jag försöker övertala mig själv att i n t e måla om, det klarade sig förra månaden när Doris låg på sjukhus och jag hade målar-klåda för att stilla oron (vad som målades ska jag såklart också visa) Men detta skåpet alltså- vi får se.) och min kashmirmorgonrock (gammal från Indiska).

 

 

 

Bästa sällskapet har jag iallafall haft.

 

 

Och på soffbordet står årets andra Amaryllis som brutits men är lika vacker i en gammal glasburk.

I veckan som kommer hoppas jag orka börja få upp stjärnor och pynta lite, äntligen! Pappa har nämligen varit här idag och putsat fönstren åt mig och plockat ner jullådor från vinden, bästa.

 

 

Annars har jag mest ätit en massa geisha som Emma bunkrade åt mig på pressbyrån innan vi tog tåget hem från Malmö i torsdags och tittat på Jane the Virgin i sängen, sånt man gör när man har för ont för att röra sig.

 

 

 

Och på torsdag ska Doris Ä N T L I G E N få klippa sig, stackarn.

Hon missade ju sin klipptid som vi väntat på l  ä n g e pga operationen så jag blev så glad när Suzanne skrev att hon kunde klämma in henne på torsdag, det är verkligen inte en dag försent- den morgonfrillan skojar man inte bort.

 

Så det var vår helg det, mestadels spenderad i sängen med morgon-hår men nu med nyputsade fönster och jullådor nerplockade från vinden.

 

54 NYANSER AV GRÅTT

Livet

 

 

Alltså förlåt, men hur t r å k i g t är inte allting just nu? Grått, grått, grått. Brukar november vara så här grått, är det bara jag som förträngt? Jag blir smått tokig på att det aldrig blir ljust om dagarna.

 

 

 

Och idag har vi heldagsregn också, som lite grädde på moset.

Blöta hundar med smutsiga magar efter promenaden, mmmm härligt.

 

 

Jag tror att jag måste börja få upp stjärnorna i fönstren och få till lite mys här hemma om jag inte ska gå under i detta gråa trista.

 

 

Två till som inte heller älskar vädret.

 

 

Så det var dagens klagosång härifrån, hoppas inte att Du tittade in för att bli uppiggad för det kunde jag tydligen inte bjuda på idag. Men om det blir dagsljus inom en snar framtid så kanske jag bjuder på något roligare än leriga hundmagar, blöta trottoarer och 54 nyanser av grått nästa gång. Den som lever får se.

 

 

Rekommenderade inlägg

KÄRLEK, ÅNGEST OCH KÄRLEK IGEN -NÄR JAG KÖPTE MIN FÖRSTA GUCCIVÄSKA

Livet

 

Okej, jag är typ världens sämsta bloggerska. Men nu har jag äntligen fått tummarna ur och fått ihop ett litet inlägg för att visa er min senaste stora kärlek. Jag slog ju som ni vet på stort när vi var i Berlin och köpte en väska från Gucci.

 

Jag hade två väskor som jag valde mellan när jag gick in i butiken, det blev ingen av dessa… Haha

 

 

Utan en helt annan som jag valt bort först för att den inte var “praktisk” och på tok för dyr. Men så stod jag där och prövade och någon kläckte idéen om att jag skulle testa denna med och ja, sen var det ju liksom kört. Det var kärlek vid första ögonkastet och så stod jag där med väskan över axeln och fånlog med huvudet på sned åt min egen spegelbild och Emma sa “Nu tittar du på den sådär, det är Den“.

 

 

Och ja, det var Den.

Nu skulle jag inte kunna tänka mig nån annan än den här:

 

 

Sammetsdrömmen i svart med detaljer i guld, jag menar

– t i t t a på den!

 

Först stod den bara här i sin box i flera veckor utan att jag vågade öppna den, livrädd att jag skulle ångra mig och inte känna samma kärlek till den som jag gjorde i butiken. Sen tog jag mod till mig och packade upp den och började nästan gråta av lättnad och skickade direkt ett meddelande till Emma “DEN ÄR SÅ FIN, JAG ÄLSKAR DEN!” och hon sa “Det sa jag ju, varför har du nojjat så? Det är drömväskan”

Och ja, det är verkligen en drömväska som jag hoppas ska vara med mig i m å n g a år framöver. Så glad att jag gick på känslan och köpte något som jag verkligen ä l s k a r, inte bara tycker om.

 

Och ja, så gick det till när jag blev med Gucci.

-Det var kärlek, ångest också kärlek igen.