Den Enarmade Banditen

7 mars, 2015 sunkanComments are off for this post.

Handbakis-sällskap

Abbe och jag är hemma och kurerar handbaksmälla och vilar oss idag.

Och jag funderar på vad jag skulle ta mig till utan sällskapet. Oftast när jag har så här ont så orkar jag inte med så mycket mänskligt sällskap, omedvetet skapar det någon slags press på att vara social och hålla uppe någon form av fasad.

Då är det tur att jag har Abbe, han som kan ligga tätt intill och verka lugnande med sina tunga, djupa, andetag.

Ett sällskap som inte kräver någonting alls tillbaka, men som tillåter att jag väcker honom genom att borra in fingrarna i hans mjuka päls och dra honom ännu lite närmare när jag behöver lite extra närhet. Bästa!

Ps. Kolla in det här inlägget inne hos den där Blankens. Hur häftigt är det inte att hon länkar till lilla mig? Blev alldeles starstruck när jag upptäckte det, det gjorde min handbakisdag!

5 mars, 2015 sunkanComments are off for this post.

Till mig, från mig

Shopping, Smärtan

En box med ren och skär kärlek.

Jag som alltid varit väsk-tjej framför sko-tjej föll handlöst för de där bootsen när grymma Cecilia Blankens frestades med dem på sin instagram i januari. Jag bestämde mig alltså på ungefär noll och inga sekunder för att de där skorna, de skulle bli min belöning till mig själv. För att jag sa ja till operationen på vinst och förlust, och gick igenom det där helvetet i december.

Faktum är att någon gång i den värsta veckan där på IVA så har jag ett svagt minne av att jag låg där och planerade något inköp som belöning till mig själv inuti mitt huvud. Något riktigt, riktigt fint skulle jag köpa mig minns jag att jag tänkte/drömde där någonstans där mellan medvetande och medvetslös. Tramsigt och ytligt kan kanske tyckas. Men mitt drogade, mestadels medvetslösa, jag tyckte tydligen att det var viktigt.

Sen började den där långa återhämtningen, och det där glömdes bort.

Tills jag fick syn på de här på instagram en månad senare. Då visste jag direkt:

det här skulle bli inköpet jag fantiserat om, där bland sladdar, pumpar och maskiner. Det var de här skorna som skulle bli min present till mig själv.

Så då blev det så. Nu när de äntligen släpptes för någon vecka sedan så hängde jag på låset till webshoppen och klickade hem ett par.

Till mig, från mig.

För att jag sa ja till den där läskiga operationen, trots att det visade sig vara förgäves.

(skorna klickade jag hem här)

4 mars, 2015 sunkanComments are off for this post.

GREY.

Shopping

Som vanligt när bloggenergin går på sparlåga så passar jag på att göra kollage. Det är en precis lagom ansträngde sysselsättning att surfa runt och fönstershoppa på nätet för att sedan göra kollage av ”fynden”. Idag blev det ett på temat grått.

1. Spetsbh – här

2. Ballerinaskor – här

3. Sjal – här

4. Blus – här

5. Väska – här

6. Stickad tröja – här

3 mars, 2015 sunkanComments are off for this post.

Dagens.

Outfits, Smärtan

Tittar in med en dagens idag.

Jag är inne i en sån period då smärtan liksom äter upp all inspiration för mig. Inte för att jag har mer ont än vanligt eller så. Nej, det är bara det att energin räcker liksom bara till för att hålla smärtan i schack periodvis.

Och det får vara så helt enkelt. Jag vet ju att det snart kommer tillbaka till mig igen, det brukar det iallafall göra.

Så tills dess får ni stå ut med att jag är lite tråkig, helt enkelt!

Dagens då?

Jeans: gamla som gatan från H&M // Skor: Footwear i Ystad // Solglasögon: Le specs

Tröja: Gammal Maison Scotch // Kappa: Sheinside

2 mars, 2015 sunkanComments are off for this post.

Magnolia-kärlek

Livet, Smärtan

När vi skulle åka hem från Stockholm var jag i ganska dålig form. Halva dagen var kräkpåsarna som jag hade i väskan min bästa vän och jag önskade inget annat än att bara vara hemma i min säng och ligga alldeles, alldeles stilla. Men istället väntade en fem timmar lång tågresa. Så när vi var klara med det vi kom till Stockholm för så placerade mamma mig på centralen med en ispåse på handen och sprang upp i stan för att hitta ett Hemtex (det skulle krävas fler mjuka kuddar än de jag redan hade med mig att bädda in handen i för att klara hemresan).

Hur som helst. När hon kom tillbaka en stund senare hade hon även sprungit förbi Hötorget och köpt magnolia-kvistar till mig.

Jag hade nämligen tjatat om de där kvistarna sedan dagen innan när vi gick förbi, eftersom det inte direkt ingår i utbudet på vår lilla torghandel här i stan och det kan vara det absolut vackraste som finns.

Så utöver all packning och kräkpåsar hade vi alltså en gigantisk dunkudde (vi snackar 50*90 här nu) och ett halvt träd med oss på tåget hem. Är inte det kärlek så säg?