Ni som följer mig på instagram (@enarmadebanditen) vet att jag har fått komma hem från sjukhuset igen. Nu blir det inga fler operationer. Och tur är väl det, vet inte hur mycket mer kroppen hade fixat. Det där med att bli skuren i och sydd i känns ju lite grann även om man är frisk, men om man som jag har CRPS är det nästan outhärdligt. Nervsystemet är nämligen lite ur balans om man säger så… Därför har jag legat på post-op ett dygn efter båda operationerna och nästan tömt medicinförrådet enligt min läkare. Själv minns jag inte så mycket. Jo, jag minns att jag tyckte att de gjorde ett dåligt jobb med att smärtstilla mig och att det fanns en elak sköterska som tyckte jag skulle hålla tyst och sluta bita i kudden. Hon var inte klok, men såna människor finns det ju överallt tyvärr. Ni vet de som borde jobbat på fabrik och aldrig någonsin träffat människor,. Speciellt inte människor som har ont.
Hur som helst, när det värsta lagt sig fick jag komma upp på avdelningen igen, för att ytterligare två dygn senare få åka hem.
Jag klagade på den dåliga smärtlindringen jag fått när jag träffade doktorn för utskrivning. Då sa Dr.D att om hon hade sprutat i mig en endaste milliliter till av någonting så hade hon fått bege sig på landsflykt eftersom mina föräldrar förmodligen inte skulle uppskatta om hon tog livet av mig på kuppen. 1-0 till Dr.D.
Ja, det var väl lägesuppdateringen såhär långt. I morgon ska jag berätta för er om de helt befänga regler som jag nu måste följa i typ tre månader för att elektroden ska ligga kvar på rätt ställe där intill ryggraden. (ingen bra idé att den flyttar på sig där inne..)
Kan avslöja så mycket som att jag förmodligen behöver skaffa nya vänner. Ja ni hör ju, befängt!
Jag önskar så att du ska få uppleva lite mindre smärta i alla fall. Var nu rädd om dig!!
Men ojoj… vissa människor borde inte få jobba med människor. Skönt att allt har gått bra och hoppas att du ska få det lite bättre nu. Stor krya-på-dig-kram från mig
Finaste Nicole! Så mycket jag tänker på dig! Säg bara till om jag kan hjälpa dig på något sätt! Stora kramar från Sofie Å
Glad att du är hemma igen! Hoppas du slipper smärtan nu! Tänker på dig!! Kramar Linda & Amanda
Jag lider helt med dig. Själv har jag crps 1 efter brott i vä handloven 13.1.2012. Ryggen är angripen, hö arm (handlov, armbåge och axel) är överansträngd och blodtrycket har skjutit i höjden. Jag känner mig också som en enarmad bandit som inte känner igen sig själv längre. Gunilla från Finland