Måndag och solsken.
Jag blir alldeles vårpirrig.
Sitter med Kalklitir upp till armbågarna, fundera på om jag inte har något mer att måla ändå och hundarna letar sig till platser där solen strålar in och somnar tungt.
Solsken alltså, hur härligt är inte det?
Ja men visst är det lustigt hur besatt man blir av den där färgen 🙂 Nu har jag målat allt jag kan tänkas måla, senast den där figurspegeln i ek som jag har lessnat på men maken tyckte det var snudd på olagligt att måla på ek. Men himmel så fin den är nu, ljusgrå och lite skrovlig men med mera liv än någonsin tidigare. Trodde väl aldrig att jag skulle bli beroende av målarfärg 🙂