I juli 2013 hade jag tydligen såhär bruna ben, det har jag ju i n t e juli 2017 kan jag lova.

Kan för övrigt inte fatta att det är f y r a år sedan den här bilden togs, att det är f y r a år sedan det var 2013. Hur sjukt är inte det?

Det var ju sommaren då jag var i Karlsborg för första gången och lärde känna Jenny på riktigt, Emma och jag åkte på vrakfiske (typ den härligaste dagen ever) och Emma hade 1001 fotoideér som resulterade i att jag badade i 12 gradigt vatten och massa annat tokigt.

Ja, det var verkligen en fin sommar det där. Och bruna ben hade jag, bara en sån sak liksom.

Tända ljus mitt på blanka dagen en söndag i juli?

Japp, tydligen är det så sommaren 2017 vill bli ihågkommen. Inga stranddagar, men tända ljus och filtar i soffan.

Regnet det ö s e r ner här idag. Man får göra det bästa av situationen och försöka göra något mysigt av det. Så vi kurar i soffan här hemma Doris och jag, med tända ljus och Netflix på tvn. Och jag försöker låta bli att tänka på att det redan är slutet på juli och man inte fått en enda stranddag ännu.

Idag var mamma, jag och Hans iväg på ett ställe här utanför Ystad som har självplockning av jordgubbar. Mamma och jag brukar ha det som tradition och i år fick vi alltså med oss en extra plockare.

Bästa med självplockning är såklart smakproverna man måste ta.

En i hinken, en i munnen. En i hinken, en i munnen. En i hinken, en i munnen.

Så vi spenderade en stund där i jordgubbsfältet, provsmakade och plockade medan solen värmde på axlarna och det kändes som sommar på riktigt för en stund.

Sen när spannarna var fulla så begav vi oss hemåt igen.

Så nu ska det kokas saft och sylt så det står härliga till, mmm-mums!