Kärlek

 

Untitled-1

Untitled-3

Jag vet inte hur jag ska kunna tacka för all den kärlek ni överöst mig med de senaste dagarna, i form av hjärtan & peppande ord som rört mig till tårar i kommentarsfältet, massor av fina mail (som jag inte hunnit/orkat svara på än, det kommer!), blombud med tillhörde kort och handskrivna brev och pepp-armband. Hur tackar man för allt detta liksom?
Allt jag kan säga är att jag är så glad att jag har er här mina vänner, att jag önskar så att alla där ute som går igenom något tungt kunde få ha en hejarklack med så mycket kärlek som den jag har. Det värmer verkligen att veta att ni alla finns där ute, även om vi liksom aldrig träffats på riktigt.

tack, från den alla djupaste delen av mitt hjärta. -För att ni finns och är med mig, både när jag vältrar mig i ytligheter för att glömma vardagen och när jag öppnar upp & gläntar lite på dörren till det allra mörkaste.

 

Nu tar vi oss igenom årets tyngsta vecka!

Kärlek,

Banditen-post-signature2

 

Smärtsamma maj

 

IMG_3809

 

Fina vänner, jag har sett era hälsningar (<3) och ska försöka sätta ord på min frånvaro här nu.

 

Först var det ju förstås handbaksmälla deluxe efter vårt Malmö-äventyr förra veckan, det var ju förstås väntat och jag spenderade 3 dagar i sängen för att vila ut det värsta. Men utöver det så är det maj som har träffat mig igen, samma visa varje år. Som ett knytnävsslag rakt i ansiktet med full kraft träffade det mig och återigen förflyttar varenda liten doft & känsla mig tillbaka till maj 2011, till livet innan. Mitt liv.

Det är som om de här åren som gått mellan 2011 och nu inte existerar. För när körsbärsträden står i blom, det doftar vår och allt blir alldeles grönt, då kastas jag genast tillbaka till tågresor till högskolan med mina klasskompisar, dagar i stallet med det nyfödda fölet och sista dagarna på praktiken som jag pressade in för att hinna med innan operationen. Med ens blir det så himla tydligt ännu en gång att jag s a k n a r den jag var, det liv jag levde. Då, innan den 25 maj 2011.

Fem år i år alltså. Och jag undrar när det ska bli lättare, när jag ska kunna njuta av den vackraste tiden på året och känna glädje. Inte bara den här sorgen över det jag förlorat och över det jag fick istället, en smärta som inte lämnar mig i fred en sekund, som väcker mig om natten och som gör det nästan omöjligt att hålla ordning på orden i både skrift & tal, orden som förut kom så självklart. Denna ständiga smärta som ibland får mig att tro att jag ska tappa förståndet & bli galen på riktigt, om jag inte får en paus snart.

 

Och nästa vecka är den här, årsdagen som skvallrar om att ytterligare ett år har passerat. Medan det för mig känns mest som att livet står på paus, en smärtsam paus på så många vis.

Så nu vet ni;

det är maj och hjärtat värker lite mer än vanligt. Över det som inte blev, och det som blev istället.

 

 

Banditen-post-signature2

Packning pågår

 

IMG_3625

 

Såhär ser det ut här hemma just nu, på sängen har jag börjat lägga fram saker som ska ner i väskan inför morgondagens händelser. Då åker nämligen Emma och jag till Malmö där vi möter upp Jenny för att göra oss i ordning tillsammans inför kvällen (Nästan det jag ser fram emot mest- det är något visst med att stå i ett hotellrum med sina tjejkompisar och varsamt lägga ögonskugga och måla naglar sida vid sida samtidigt som förväntningarna ligger i luften.) På kvällen vankas det sedan välgörenhetsmiddag på Johan P till förmån för Team Rynkeby där halva biljettpriset går oavkortat till barncancerforskningen.

 

IMG_3631

 

Så nu ska jag packa klart, sedan är det åter till soffan och vila, vila, vila som gäller.

Och imorgon, imorgon blir det Malmö, välgörenhetsmiddag och hotellmys med två av de bästa jag vet.

 

Banditen-post-signature2

 

Värdens finaste tygkasse

 

IMG_3617

 

Igår träffade jag Amanda (och Fabian & Håkan) för först gången på flera månader. Faktiskt så många månader så att jag fick en väldigt försenad födelsedagspresent där i maj-solen. Ja, jag fyller ju år i januari. Då fattar ni hur längesen det var jag såg dom, skandal faktiskt. Men igår fick vi alltså äntligen ihop det och de kom till Ystad, jag fick gosa med bebis (som väl knappt räknas som bebis längre, 8 månader- hjälp!) och prata ikapp lite med en av de människorna jag håller absolut närmast. Som om inte detta vore nog så hade de som sagt också med sig en födelsedagspresent.

Typ världens finaste tygkasse med det finaste motivet man kan tänka sig. Blir alldeles blank i ögat varje gång jag tittar på den, det är ju verkligen på pricken Abbe & Doris, eller hur? Så himla, himla fin present alltså. Men så är hon ju också världsmästare i fina och genomtänka presenter min fina vän.

 

Banditen-post-signature2

 

Långa ögonfransar & snabbväxande hår

 

IMG_3469

 

För cirka två månader sedan började jag äta Silicea.

Hade funderat på att börja med något sånt kosttillskott ganska många gånger, men det hade liksom aldrig blivit av och jag tänkte helt ärligt att det nog mest var bluff & båg. Men så läste jag att Hudspecialisten skrivit att detta var det enda som hon körde när hon fick frågan om ögonfransnäring, så då tänkte jag att det kunde vara värt ett försök och klickade hem en ask (här var det billigast när jag köpte min).

 

Och oj oj oj, mina fransar har aldrig varit längre eller tätare (utan förlängning då) och min hy som varit lite bråkig på sistone har blivit mycket bättre. Håret ska vi inte tala om, när jag var och fick håret fönat hos Molly så tittade hon förvånat på min utväxt och började bläddra bakåt i sin kalender för att se hur längesen det var jag var där (tre veckor). Ja, det trodde jag verkligen inte när jag började med det här.

Typiskt bara att jag bestämde mig för att bli superblond samtidigt som mitt hår växer supersnabbt, ha ha! Så just nu är jag faktiskt påväg ut genom dörren för ett besök hos Molly och trolla bort utväxten.

 

Men dagens lilla tips blir Silicia alltså, vilken grej!

Jag är fortfarande helt förvånad över hur bra det faktiskt f u n k a r & har nog redan fått de flesta av mina vänner att börja med det också.

 

Banditen-post-signature2

 

Drömsoffan

 

Untitled-001

 

Åh, ni känner nog igen soffan?

Den jag refererat till som dröm-soffan i lite över ett år nu. Och vet ni? Den är ä n t l i g e n beställd (precis innan en prishöjning & med rabattkod, ibland har man tur!) och i fredags fick jag besked på att den kommer att levereras om inte allt för lång tid nu. Woop woop! Ni förstår ju peppen när man sparat och längtat och h a t a t den där jäkla kivik-soffan i typ två års tid. SÅ himla kul. Så nu surfar jag inrednings-inspo för fullt och letar nya matta som inte fått lida av valptiden och så vidare, ganska angenäma problem att ha när drömsoffan äntligen är på väg alltså.

 

Banditen-post-signature2

 

Dagen efter 1års kalas.

 

IMG_3488

 

Vilken kalaslördag vi hade igår.

Jag kom ur sängen, i badet och packade ihop paketen som legat färdiga & väntat och kom iväg på kalas.

 

IMG_3505

 

Men nu är handbaksmällan tillbaka så bilder från kalaset får vänta tills en annan dag.

Nu tar vi söndag i sängen & vilar oss i form igen.

 

Banditen-post-signature2

 

Noah 1 år

 

IMG_18701

 

Tänk att det redan hunnit gå ett helt år sedan de här bilderna togs, allra sötaste lilla Noah bara ett par dagar gammal.

Första mötet, det är något alldeles speciellt. Minns hur jag satt i soffan blank i ögonen och bara t i t t a d e på detta lilla mirakel i flera timmar.

 

IMG_18791

 

Och nu har han alltså fyllt 1 år och det vankas kalas idag.

Just nu ligger jag fortfarande i sängen och kurrerar handbaksmällan, men snart ska jag försöka masa mig upp, ta ett bad och ta tag i denna kalaslördag.

 

1 år alltså, det är inte klokt.

Älskade, älskade unge.

 

Banditen-post-signature2
 

Handbakis med sällskap i sängen

 

IMG_2968

 

Här hänger jag och den här stjärnan idag.

Vi passar på idag när Abbe är hos mamma, han får ju som bekant inte vara i sängen eftersom man inte riktigt kan lita på att man har alla tårna kvar när man vaknar då. Och det skulle ju inte kännas okej att ta upp Doris när Abbe är hemma, så då får de hålla sig på golvet eller i soffan båda två.

Men idag passar vi som sagt på.

 

IMG_3008_edited-1

 

Jag har verkligen saknat att ha hund i sängen, speciellt som idag när jag är handbakis.

Då är det liksom extra mysigt att ha någon nära som sover tung och pussar kärleksfullt emellanåt.

 

IMG_3015

 

Och att få gräva in fingrarna i den där gosiga pälsen, så tröstande på något vis.

 

IMG_2997

 

Så det är vad Doris och jag gör denna fredag, försöker göra det bästa av en handbaksmälla.

En handbaksmälla som kom av något riktigt roligt, nämligen en mycket spontan fotosession med Emma igår som involverade taggbuskar, nässlor, krälande i stinkande lera, mördarsniglar (PÅ MIN KROPP!) och avslutningsvis ett minst sagt uppfriskande dopp i en iskall å. Och vansinnigt mycket skratt, tillsammans med någon jag tycker vansinnigt mycket om.

 

Nåja, hoppas er fredag är lite mindre smärtsam men minst lika mysig som min.
Vi hörs snart igen!

 

Banditen-post-signature2

 

Årets första pioner & november-feeling

 

IMG_3370

 

Alltså huuu, vilket väder vi har. Man kan lätt tro att det är oktober eller november när man tittar ut idag. Inte ens Doris som annars är den första att stå vid dörren när det vankas promenad vill gå ut. Det är grått, grått, grått och regnet står som spön i backen, tror till och med det var lite snöblandat innan idag.

I n t e okej. Alls.

 

IMG_3373

 

Tur att jag stannade till vid blomsteraffären här i kvarteret igår när jag var ute på hundpromenad och köpte med mig lite försommar i form av årets första pioner.

 

IMG_3388

 

Ingenting skvallrar om sommar som pioner, min bästa blomma!

 

IMG_3407

 

Och det blev en ganska maffig bukett.

 

IMG_3414

 

Så nu står den inne på skänken bredvid soffan och lyser upp lite denna gråa dag.

Tänk vad lite blommor (och doftljus!) kan göra för humöret, bästa!

 

Banditen-post-signature2

 

  • Den enarmade banditen

    Ja, vem är Banditen?
    26 år, lite vingklippt men med ett krigarhjärta i vilket fall; det finns ju ingen anledning att ge upp. Tycker jag då, alltså. Här blandar jag högt och lågt; passionen för klänningar med mörkret de där dåliga dagarna när det helt enkelt gör för ont för att gå upp. Jag hoppas att du ska trivas.