Tjuvstarta lite

 
 

bild(2)

 
 

Ni som följer med på instagram (där heter jag @enarmadebanditen) har redan sett att jag idag smygstartat julen litegrann.

Det gick bara inte att motstå längre, helt enkelt. Det har varit en sån dag när det aldrig blir riktigt ljust, smått handbakis efter den lilla utflykten till vårdcentralen igår och duggregn, då är det okej att starta julen tycker jag.

Så det gjorde jag, stod länge och valde mellan tidningarna i hyllan i affären och fick tillslut rycka en på måfå och trösta mig med att det är långt till jul så jag kommer förhoppningsvis hinna läsa dem alla. En julenisse fick också följa med hem i påsen, bästa bästa.

Så eftermiddagen har jag spenderat under duntäcket, bläddrandes i ett julmagasin med julenisse-mjöl på bröstet och ett glas iskall cola inom räckhåll. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte varit sugen på att söka upp en jullista på Spotify också, MEN jag stod emot. Det får vänta, typ en vecka till eller så. Ho ho hooo!

 
 

Banditen-post-signature

 
 

När det får vara nog

 
 

IMG_1236

(Bild: Att vara någons fru

 
 

Idag har jag varit ledsen.

Eller inte mest ledsen egentligen, det är nog fel ord. Snarare arg och besviken. Ni vet sådär så att tårarna sprutar.

 
 

Någon gång i början så bestämde jag mig för att undvika att hänga ut sjukvården här i bloggen. Jag har aldrig skrivit om den gången när en läkare tog tag i min hand (som man ABSOLUT INTE får röra) och jag fick läggas in för att mamma inte kunde ta mig i bilen hem. Eller hur det hela sedan blev värre när de nästa dag sparkade ut mig för att de ”inte kunde erbjuda någon behandling”  trots att mamma förklarade att vi förväntade oss ingen behandling, jag behövde bara få vänta ut smärtan. Jag skrev aldrig om hur mamma den gången fick rulla ut mig i en rullstol, skrikande av smärta och själv gråtande köra hem mig. Inte heller har jag skrivit allt om den där gången när jag blev så illa behandlad på uppvak, hur det där satte skräck i mig inför kommande operationer.

 

För jag har aldrig rutit till, blivit förbannad eller beskyllt sjukvården för det misstag som begicks. Det misstag som slog hela mitt liv i spillror, som tog i från mig det som var jag; drömmen om ett yrke och intresset för hästar. Misstaget som gjort mitt liv till ett rent helvete, med denna förbannade smärta ständigt närvarande. Aldrig har jag beskyllt någon för detta. Jag har försöka finna tröst i att man förklarat det som ”maximal otur”, den mänskliga faktorn. Att det var just det, ett misstag.

Men idag känner jag att jag måste ryta ifrån. Det är en sak att skada mig för livet, men att sedan inte ta ansvar för det. Att inte finnas där när hjälpen behövs, DET gör mig så heligt förbannad.

 
 

I början var jag en ”spännande patient”, det drogs i mig från alla håll och kanter, alla ville testa just sin lösning. Men när de upptäckte att just deras lösning inte var lösningen för mig så blev det knäpptyst. Jag har inte träffat en enda person inom sjukvården sedan min ryggmärgsstimulator plockades ut i oktober i fjol. Min smärtläkare har ringt två gånger, och glömt bort utlovade telefonsamtal lika många gånger. Och som hon så ärligt uttryckte det senast vi pratades vid:
Där sitter du med din smärta och nu är det bara tyst från sjukvårdens sida. Precis så är det, hon har rätt. Tyvärr.

 

Är det konstigt att personer med kronisk smärta oftare än andra begår självmord? Inte särskilt, att aldrig någonsin få vila och vara smärtfri kan knäcka vem som helst tror jag. Och jag tror ju inte direkt att det hjälper till, att sjukvården vänder oss ryggen när det inte längre finns någon ny behandling att få.

 
 

Anledningen till att det brast för mig idag var resultatet av månader av brevväxling med överläkaren på den klinik som skadade mig, där vi försökt få hjälp att utse en läkare som kan hjälpa till med praktiska saker, så som intyg, sjukskrivningar, recept osv. Någon som håller koll så att jag får all den hjälp som jag har rätt till, helt enkelt. Svaret vi fick var att de inte kan hjälpa mig utan att jag skulle vända mig till min vårdcentral. Vårdcentralen? Redan här gick jag i taket och undrade hur tusan en stackars läkare på vårdcentralen skulle handskas med min komplicerade diagnos och historia. Men jag ringde iallafall till vårdcentralen och fick en tid två månader senare, idag den 30/10. Väl på vårdcentralen idag möttes jag av en oförstående läkare som inte för sitt liv kunde förstå hur man kunde skicka mig dit och som uppriktigt bad om ursäkt för att han inte kunde hjälpa mig, men han hade inte kompetensen att skriva det intyg som jag behövde. Det intyg som skulle ha varit inlämnat för 4 månader sedan om jag inte blivit runt skickad i denna karusell av läkare som pekar på varandra.

Så jag fick gå hem tomhänt idag, ja om man inte räknar kvittot på 160 kronor för läkarbesöket då.

 
 

Ibland känns det verkligen som om det kvittar hur mycket man skriker, sparkar och slår- de har ändå redan stängt dörren och gått vidare till nästa, lite mer spännande patient.

Och det, det gör mig både arg, ledsen och besviken på samma gång. Sådär så att tårarna sprutar, ni vet.

 
 

Banditen-post-signature

 
 

Höstsol och den där inredningsgnistan

 
 

IMG_6869

 
 

Tisdag, förkylningen håller i sig och jag ligger i soffan under duntäcket.

Höstsolen letar sig in genom persiennerna och på bordet står den fina buketten som jag inte kan se mig mätt på.

 
 

IMG_6879

 
 

Något annat jag inte kan se mig mätt på är de nya ljuslyktorna, älskar dem!

Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet när jag fick syn på dem förra veckan när Jenny bad om smakråd på vad hon skulle ta in från Olsson & Jensen. Lyktorna säljs styckvis men jag hade en bild av att de skulle stå tillsammans här hemma hos mig och nu står de där och fyller tomrummet bredvid spegeln och är precis sådär fina ihop som jag hade hoppats.

 
 

(Både de stora lyktorna och de små matchande på bordet finns HÄR)

 
 

IMG_6862

 
 

Med lyktorna kom också inredningsgnistan tillbaka. Hurra!

Jag har under förmiddagen äntligen hittat mattan som jag tror ska få ersätta den solblekta (ska bara invänta en riktigt bra rabattkod innan jag klickar hem den) dessutom har jag nog hittat den rätta nyansen till ommålningen av det rosa skåpet, nu ska jag bara hitta en återförsäljare också. Kan knappt vänta tills jag får sätta penseln i färgburken, det är verkligen terapi på hög nivå!

 
 

Men nu mina vänner ska jag återgå till att försöka slumra till här i soffan igen, så att den där jobbiga febern kan se till att lämna min kropp snart!

 
 

Banditen-post-signature

 
 

Det där med att vara sjuk som vuxen

 
 

IMG_6847

 
 

Alltså, man kan ju undra hur man tänkte. När man åkte på fest med höstförkylning delux och 39,6 i temp alltså.

Den kvällen gick inte ens att rädda upp ens med all Alvedon i hela världen.

Men jag kom dit, jag fick kramas (lite försiktigt för att inte smitta någon), träffa vänner från förr och hann även sjunga vi gratulerar så rutorna skallrade när klockan slog midnatt. För att sedan åka hemåt igen, hem till en efterlängtad säng med fluffiga och varma täcken.

Så man kan väl säga att det blev väl en så fin kväll som det kan blir när man har 39,6 i temp och egentligen borde legat kvar hemma i sängen.

 
 

IMG_6886

 
 

Sedan jag kom hem så har jag knappt lämnat sängen mer än för att koka mer té och hämta nya näsdukar, kombinationen handbaksmälla och höstförkylning delux gör det svårt att göra något annat än att just ligga i sängen och vila.

 
 

IMG_6858

 
 

Det händer inte så mycket helt enkelt, mer än att jag når maxpuls genom att ta mig ut i köket och förundras över hur man kunde vara sådär oberörd av feber som barn och numera golvas totalt. Också sneglar jag på paljettklänningen som hänger här bredvid och retar ihjäl mig på att jag inte har något tillfälle att bära den inom det närmaste och därför inte riktigt kan motivera att den ska få flytta in i garderoben. Jäkla höstförkylning alltså.

 
 

Ja, ungefär så spännande är livet här just nu.

 

Jag hoppas att ni är pigga & friska, och att ni har en riktigt fin måndag.

 
 

Banditen-post-signature

 
 

När saker och ting inte går som planerat

 
 
IMG_6797

 
 

Hurra, klänningen hann fram!

Men lyckan slutar ungefär där… Jag ligger nämligen nerbäddad under två duntäcken hemma i sängen istället för att stå i badrummet på ett hotellrum, sippa på ett glas bubbel och fixa sminket. Höstförkylning deluxe.

 

Vaaarför? Varför kommer sjukdomar alltid på de mest olägliga tillfällen?

 
 
IMG_6811
 
 

Men! Jag har bestämt mig för att göra ett snabbt stopp på festen ändå, jag kan bara inte missa hennes 25 årsfest. Så även om det inte gick enligt plan: hotellet är avbokat och den helt fantastiska klänningen (som var ännu finare i verkligheten än på bild) känns en aning kall för en person med feberfrossa, så ska jag försöka göra det bästa av situationen.

 

Nu ska jag ta ett bad här hemma i mitt eget badrum, försöka sminka över förkylningen och se om det finns något aningen varmare partyplagg att tillgå i garderoben. Åh, vad det senaste tar emot- när den hänger där på skåpet och är såå fin.

Men men, sånt är livet. Höstförkylningar kan man inte styra över, hur gärna man än skulle vilja.

 
 

Banditen-post-signature

 

 

Blombud

 
 

 IMG_6789

 
 

Alltså, nu sitter jag här i soffan men blanka ögon i soffan.

Jag fick blombud idag.

 
 

IMG_6787

 
 

Världens finaste bukett och lyxchoklad.

 
 

IMG_6792

 
 

Som om det inte räckte med med den fina gesten förra veckan då hon taggade mig i en bild på instagram och skickade cyber-fredagsblommor när jag skrivit om avsaknaden av fredagsblommor här hemma (eftersom jag inte ville öka smärtan genom att gå och köpa). Så skickade hon alltså riktiga fredagsblommor den här veckan. Den omtanken alltså, man blir ju tårögd för mindre.

 
 

Så. Himla. Fint.

 
 

Banditen-post-signature

 
 

Vänta på paket och vila sig i form

Untitled-1

Fredag igen, vart tog den här veckan vägen?

Som ni säkert förstod så gick gårdagen åt till att vila sig igenom handbaksmällan efter onsdagens Böddi-besök, därav tystnaden här inne. Men idag är det alltså fredag, smärtan är nästan tillbaka på sin vanliga nivå och jag försöker vara så stilla så möjligt eftersom jag vill vara i bra form imorgon när det vankas 25-årsfest. Så jag ligger i soffan och tittar på serier, kliar Abbe på magen och dricker té. Också vakar jag som en hök över mobilen för jag hoppas på en paket-avi från posten och att klänningen på bilden ovan som jag sista-minuten-beställde från Modesto igår ska hinna komma fram och dessutom passa. Åh, hoppas! Jag har inte haft en tanke på vad jag ska ha på mig förrän igår när det plötsligt slog mig och som jag skrev i onsdags så är det en av mina närmaste och äldsta vänner som fyller år. Då vill man ju verkligen känna sig fin och jag tänker att paljetter kan ju aldrig gå fel, eller hur? Dessutom är jag ju som bekant svag för fina ryggringningar och denna är ju bara snygg.

 

Så ja, det är vad min fredag består av; Väntan på posten-sms, seriemaraton, ispåse på handen och en lurvig hund vid fotändan.

 
 

Banditen-post-signature

 

Ändrade planer och sista-minuten-akut-bokningar

 
 

IMG_5367

 
 

Gääääsp, vilken trött onsdag!

 

Men det är bara att ta en kall dusch (nej hua, vem försöker jag lura?) och försöka vakna till liv. Planerna för dagen kastades om lite igår när dagens gäster hela vägen från Karlsborg tyvärr fick lämna återbud, så jag får vänta ett tag till på att få hålla Baby A och krama Jenny igen. Nåja, sånt som händer. Men istället ska jag faktiskt lämna lägenheten för lite äventyr idag, gjorde nämligen en sista-minuten-akut-bokning hos Böddi igår kväll.  Haha, jag inser vilket ospännande liv jag har när jag beskriver ett frisörbesök som ett ”äventyr”. Nåja, en resa tur och retur till Malmö räcker gott och väl för att min hand ska kalla det ett äventyr. Tillbaka till det där med sista-minuten-akut-bokning hos frisören; Är ni likadana? Att när det väl är dags så skulle det helst ha varit förra veckan? Så är det iallafall ofta för mig, så det ska bli såå skönt att sjunka ner i stolen inne hos Böddi idag. Speciellt med tanke på att jag ska på 25-årsfest på lördag hos en av mina bästa vänner, det är inte ofta jag går på fest-fest nu för tiden så då vill man ju verkligen känna sig fin.

 
 

Nej, nu måste jag verkligen komma ur sängen här.

Ha en fin onsdag vänner!

 
 

Banditen-post-signature

 
 

Höst.

 
 

IMG_6682

 
 

Idag tittade solen fram, nästan så att man blev chockad efter den senaste veckans regn-kalas. Men så var det minsann och jag fick lust att ta med min kameran ner i parken och leka loss lite. Så det är vad jag tänkte bjuda på idag, höstbilder från min eftermiddagspromenad.

 
 

IMG_6683

 
 

Tyvärr körde det runt en kille med lövsug och samlade ihop alla de vackra löven, men eftersom vinden tog i trädtopparna ganska rejält idag så var hans jobb ganska lönlöst och det fanns gott om löv i vackra färger kvar för mig att försöka fånga i kameran.

 
 

IMG_6687

 
 

IMG_6695

 
 

Jag satt en stund med näsan i vädret och försökte suga i mig av de värdefulla solstrålarna, man vet ju aldrig när de kan tänkas komma tillbaka igen. Visserligen redan till helgen om man ska tro väderprognoserna, men man vet ju aldrig.

 
 

IMG_6700

 
 

Jag har visst sagt det innan, och jag säger det igen:

Hösten är verkligen vacker.

 
 

IMG_6728

 
 

Men är ju en sån tråkig människa som lite diplomatiskt hävdar att varje årstid har sin charm.

När den första snön faller blir jag så lycklig så att jag nästan kan gråta. När vårsolen tittar fram är jag den första att sätta mig i ett vindstilla hörn och njuta av den. Mm sommaren så njuter jag av sol, bad och ljusa kvällar. För att sedan uppskatta hösten när den är här, med ömsom regn ömsom solsken och sina mörka kvällar som gjorda för tända ljus och mysiga filtar i soffan.

 

Tänk så tråkigt det skulle vara ändå, utan dessa skiftningar. Det skulle iallafall jag tycka.

 
 

Banditen-post-signature

 
 

Dagen och heldagsregn

 
 

IMG_6614

 
 

Tittar in och bjuder på en dagens i spegeln idag medan jag funderar på hur mycket det kan regna egentligen? Galet! Inte för att det stör mig så mycket, jag myser ju inne i soffan med tända ljus och Abbe vid fotändan i schäslongen (såklart). Men ändå, det är verkligen galet vilka mängder regn som kommit den senaste veckan.

 

Nåja, det var det om vädret. Dagens då?
Skjortan är en Ralph Lauren och byxorna kommer härifrån.

 
 

Nu ska jag stänga ihop datorn, dra filten upp till hakan och starta en film medan jag lyssnar på regnet som slår mot rutan.

Det känns som en lämplig aktivitet denna söndag.

 
 

Banditen-post-signature