ADA <3

Livet, Okategoriserade

 

Och på temat ljusglimtar kommer ju såklart den här lilla stjärnan högst i topp.

Faster älskling, som hade hunnit bli stor sen jag sist såg henne. Vilket kanske inte var så konstigt med tanke på att hon typ mer än dubblat sin livslängd sedan vi såg senast i februari, h j ä l p stoppa tiden. Så även om vi inte fick så mycket tid ihop på grund av baksmällor och annat så var det mer än vi fått hittills i hennes korta liv -så jag njöt i stora drag.

 

Och vet ni vad det bästa är? Idag kommer hon hit, till Ystad för en hel veckas semester och jag som l ä n g t a t sen vi stängde dörren om oss i Horten för tre veckor sedan kan knappt sitta still här nu. Så nu ska jag ta mig ur sängen, få på mig kläder och bege mig hem till mamma för att se om dom har anlänt ännu.

 

Så vi hörs snart igen!

 

 

LJUSGLIMTAR

Livet

 

 

Alltså Ni <3 Tack för alla fina kommentarer och mail, det värmer mitt hjärta såå mycket ska ni veta. Tack!

 

Lovade ju att vi skulle titta på ljuspunkterna från juni och här kommer en av dem, som visserligen slutade i det där med bilen som körde i en håla på vägen hem osv men det började bättre. Emma var nämligen hemma på besök från Berlin för att ordna en möhippa men hade en eftermiddag över för mig innan hon skulle flyga hem igen. Så vi strosade på stan, njöt av solen från en parkbänk, pratade om möhippa och Norge och livet.

 

Ja, ungefär såhär glad vad jag.

Glad att ha överlevt Norgeresan, baksmällor och extra-extra glad att ha henne hemma i några timmar.

 

 

Så firade vi med halloumi-burgre på Max, min senaste craving. Så gott!

Sen vinkade vi alltså hejdå och resten vet ni ju, men först var det alltså ett par timmar där med en av mina favoritmänniskor i världen och solsken.

 

 

JUNI 2018

Okategoriserade, Smärtan

 

Fy hörni, det har i n t e varit någon kul månad det här.

Handbaksmällorna har avlöst varandra med sisådär 1-2 dagar mellan, vidrigt faktiskt- så skulle jag närmast beskriva det. Jag åkte ju till Norge i början på juni som ni som följer mig på insta vet. Det vankades dop och det ville jag såklart inte missa.

 

Så Doris och jag tog tåget upp en vecka innan den stora dagen och sedan väntade handbaksmälla, som väntat. Men vi fick gästrummet, blev uppassade och gjorde allt för att göra handen nöjd tills det var dags för dop.

 

Och när jag orkade vara i soffan och vila så fick vi sällskap. Världens bästa sällskap.

 

Ada tyckte det var toppen med besök och Doris resebur var spännande.

 

Men ja, mest såg min utsikt i Norge ändå ut såhär, vilket inte hade varit fy skam om det inte vore för kräkpåsen och att jag hade så ont så jag inte visste var jag skulle ta vägen med mig själv.

Den hände nämligen en liten olycka på dopet när vi skulle säga hejdå och åka hem mot Sverige igen, någon stackare gick in i min arm och då var det ju såklart godnatt. Jag själv minns typ ingenting av händelsen, eller hur jag hamnade i gästrummet igen, men någon hemresa blev det inte den dagen alltså. Men efter fem dagar av värsta-tänkbara-handbaksmälla gjorde vi ett nytt försöka och körde hemåt. Och ja, hemåt för ytterligare x-antal dagar av handbaksmälla efter 7 timmars bilresa. För att sedan må okej ett par dagar innan jag hade oturen att sitta i en bil som råkade köra i en liten håla i vägen och det var dags igen. För att sedan hämta mig från den baksmällan och åka på ytterligare ett dop i helgen och nu tre dagar senare börjat piggna till efter det.

Ja, lite så har min månad varit alltså -Mestadels vidrig.

Och nu är jag sååå trött, både trött fysiskt och psykiskt. Utmattad. Så slut i kroppen av all smärta, så mycket förlorad sömn och tankar om ifall this is it? Ska livet vara såhär ovärdigt och olidligt? Ja, ni fattar- det är tungt nu.

 

Jag hoppas att ni haft en bättre start på sommaren!

När jag tittar in nästa gång ska jag berätta mer om ljusglimtarna från den här månaden, även om de inte varit många så har det ändå funnits några, hon på några av bilderna ovan framförallt <3

 

 

 

 

BÄSTA SOMMARDAGEN I ÅR

Livet

    

 

Idag har jag haft den härligaste sommardagen hittills i år.

Amanda och Fabian kom nämligen på besök till Ystad och eftersom Mamma och Hans är på semester så är jag hus & hundvakt så vi tillbringade hela eftermiddagen i trädgården.

 

 

Vi badade tills Fabians läppar var blå (trots att det var 24° i poolen) och vi fick lura upp honom ur vattnet genom att locka med såpbubblor. Sen åt vi lunch i skuggan under parasollet för att sedan återvända tillbaka ner i vattnet igen, alla tre om Fabian fick bestämma.

 

 

Eller fyra, lillasyster var med inifrån magen.

Och om typ tre veckor är hon på utsidan, längtar så!

 

Ja, så badade vi lite, sa jag det? Ha ha.

 

 

Och tog paus för att äta vattenmelon doppad i halvsalt, jordgubbar, Brämhults lemonade och körsbär på gräsmattan. Och glass, man får aldrig glömma att äta glass.

 

(Min baddräkt kommer från H&M här)

 

Sen skulle vi tillbaka i vattnet igen, föga förvånande, och vi gick inte upp igen förrän det var dags för dom att åka vidare och Amanda fick lyfta Fabian ur poolen.

Ja, världens härligaste dag med två av mina absoluta favoriter. Kan knappast bli bättre va?

 

Rekommenderade inlägg

PRESENTER

Smärtan

 

Som ni vet så brukar jag passa på att köpa mig själv en present lagom till årsdagen för operationen, en klapp på axeln för att jag orkat med ytterligare 365 dagar av smärta och fortfarande står på benen, iallafall de flesta dagarna. Första året var det en klocka från Triwa, fjol en diamantring, men alltid någonting som jag vill ha men kanske inte nödvändigtvis skulle köpt åt mig själv annars.

I år blev det ett par stycken presenter kan man säga. Men huvudpresenten är ett par solglasögon från Gucci som jag trånat länge efter, ni kommer säkert få se dom på snart. Och så passade jag på att köpa på mig lite ny hudvård som jag ändå behövde, som en bonus. Det kändes ett bra sätt att fördriva den där vidriga eftermiddagen -att gå till Parelle och köpa de där Sensai-produkterna som jag så tålmodigt väntat med att köpa tills det jag hade hemma var slut. Ett nytt nagellack slank visst också ner i påsen.

 

Men det slutar inte där, när jag hade shoppat klart kom nämligen Rebecka med de vackraste pionerna från henne och hennes gulliga son OCH en så himla fin present från henne och Emelie, alltså h u r fint? Att ha så fina och omtänksamma människor omkring sig gör verkligen livet lite mer uthärdligt när det känns tungt. <3