Mulen måndag i Skåne, ni vet när det aldrig blir riktigt ljust och det känns som om klockan är sen eftermiddag fast det bara är lunchtid. Här hemma dricker jag varm choklad och funderar över det där med kastrering av Abbe. Och Abbe, han går runt lyckligt ovetande, käkar sin frukost och somnar sedan på ryggstödet i soffan. Och jag tittar på honom och säger Stackars dig skrutten, du vet inte vad som väntar. Men det är ju för hans eget bästa försöker jag tänka!
Nu ska jag skingra tankarna med kladdkakemuffinsbak och invänta eftermiddagens fika besök.