Sedan han var en dag gammal och för första gången låg i min famn har han haft en alldeles speciellt plats i mitt hjärta, den här killen som inte längre är en pojke utan stor nog för att fixa håret och tycka att det är liiiite jobbigt när jag vill pussa och krama på honom offentligt.
Lillebror har jag sagt, fast han inte alls är min lillebror utan min mammas kompis son. Faktum är att jag sagt lillebror så frekvent att han nu tydligen berättar för sina klasskompisar att jag är hans syster, varpå de protesterar och menar att det kan jag ju inte vara för vi har ju inte samma mamma eller pappa. Men det kvittar förklarar jag då, för i hjärtat är han alltid min lillebror .
Samma hjärta som bara svämmade över av känslor när jag såg honom komma gående längs kyrkgången, med en tvilling-brorsa på vardera sida. Med allvar i blicken förde han dem fram till altaret, väl medveten om att det här kunde man inte sabba, mamma och pappas bröllop liksom.
Han har den där platsen i mitt hjärta föralltid, den är bara hans.
Det räcker att han tittar på mig när vi ses, så som han alltid gjort med sina glittrande ögon och säger Hej Nicole. Då smälter hjärtat, varje gång. Precis som det gjorde den där augusti-lördagen när han vandrade ner för kyrkgången med allvar i blicken.
Älskade, älskade unge.
Om du bara visste hur stolt jag är över att få vara din storasyster.
Ryser! Vilka fina ord! Så fina syskon ni är!
Vad söt!
Fint skrivet =)
Kramar
Vad fint! ♥
Fick tårar i ögonen!
Det är fantastiskt det där
människor som kommer in i ens livet
oftast väldigt otippat och kanske inte alls meningen
men ändå gör de sånna avtryck
etsar sig fast på något oförklarligt sätt
Det är fint det där!
Hej! Jag tror inte att jag har kommenterat här hos dig innan. Jag började läsa din blogg för ett litet tag sedan, jag har ”följt dig” lite grann på avstånd via Emmas blogg tidigare. Du skriver ju lika fint som hon!!! Den där kärleken…. Finns inget bättre!!! Jag är 45 år och har inga egna barn, men känner igen mig så i det du skriver ovan, fast för mig är det mina syskonbarn!! Mitt första syskonbarn är idag 15 år!!!!!! Min brorsdotter beklagade sig en gång, hur jobbig min kärlek var. ”Ibland är det faktiskt ganska jobbigt att ha en faster (läs: jag) som har såååå mycker kärlek”!!!!!! Världens bästa kommentar, den skall jag komma ihåg till den dag hon gifter sig (hon var 11,5 år när hon sa det)). Varmar kramar Lisa S i H-viken
Åh så härligt, familj är ju större än blodsband. Kärlek och de man väljer in i sin mest privata sfär. Fint skrivit om ert speciella band till varandra!
Vad stilig han är i kostymen! 🙂 Fint när man kan få ”låna” barn sådär.
Så härlig bild på dig och ”lillebror”!! 🙂
Kära Nicole! Jag läste högt för ”Lillebror” med tårar som rann utmed mina kinder. Det var så varmt, vackert skrivet att även hans gnistrande blå ögon fylldes av tårar. Det väckte så många minnen som vi har tillsammans med dig. När ”lillebror” föddes låg han som en docka i din famn. Själv var du bara 5 år när jag lärde känna dig. I kväll somnar hela familjen med en tår i ögat och ett hjärta som är berört. Kramar ”Mamma”L8
Jag tycket allt att ni är lite lika, samma härliga energi runt er.
Stilig är han också den lilla herrn. 🙂
Underbar bild!
Så fin bild på er!
kram och skönt att du börjar må bättre igen
Åååå, vad fint! Nu fick du mig att börja gråta…..
Vilken fin bild (man ser verkligen hur stolt han är över sin ’storasyster’) och vilken sötnos!
Kram, Marèse
Åh, så himla fin bild!
Visst är det Lotta som gifte sig? Kände igen henne då vi tidigare arbetat på samma arbetsplats:-)
Mysigt att vara storasyster <3
http://www.annorlundaunderbara.com/mode/bajsbyxor-eller-vuxenbloja/
Vad fint Nicole nu fick du mig att börja fulgråta i butiken för du skriver så innerligt och fint. Puss på dig ändå:)
Åh vilket fint inlägg! Så vackra och varma ord.
Vilken fantastisk bild, så vacker.. Varm kram till dig
Åh vilket härligt inlägg! Man behöver ju inte vara släkt för att känna sig som syskon 🙂 Kram