Våren får mig att börja rensa, jag går igenom låda för låda, skåp för skåp här hemma. Vill bli av med sånt som inte används och som bara tar en massa plats. Men det tar tid, alldeles för lång tid eftersom min kropp inte orkar mycket åt gången. Det är frustrerande! Jag HATAR när saker och ting tar tid. Men jag antar att det är nyttigt för mig, att låta det ta tid. Hur som helst har jag ju inte så mycket val nu- det får ta den tid det tar helt enkelt. Men jag hoppas att jag är klar lagom tills snön smält bort igen och det går att sitta på balkongen utan jacka. Ja, det hoppas jag verkligen.
Idag står en låda som jag blundat för allt för länge nu på tur, underklädeslådan. Hur roligt är det? Inte ett dugg, om du frågar mig. Men just nu går det faktiskt inte ner en enda strumpa till, inte ens med våld. Och då är det hög tid, faktiskt.
Vilket fint fönsterfoto!
Det är så skönt att resna. När man väl tar sig tid att göra det. Just strumplådan tar jag varje år. Slänger i stort sett alla strumpor och köper sedan ca 20 nya likadana par. Men så kör jag med svarta tråkiga strumpor. Mina mönstrade har jag kvar de sorterar jag ofta inte bort. Men det svarta tvättas ur och blir så dassiga efter ett tag ändå. Så det är skönt att uppdatera stora delar av strumlådan på en gång.
Ja, rensa… Det borde jag med göra! Tråkigt, men skönt efteråt 😀
Kramar
Camillla: Tack <3 Och sådär gjorde jag också med stumpor "förr" men nu när jag är enarmad så får jag hjälp med tvätten av mamma, och då måste jag ha strumpor som sticker ut annars vet vi aldrig vems som är vems. Men annars – bästa tipset!
Krannina:
SÅ tråkigt! behöver jag nämna att den där underklädeslådan fortfarande är ”orensad”?
Kram!