En lägesuppdatering

 
 

IMG_6851

 (Bild Att Vara Någons Fru)

 
 

Hej fina Ni!

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, orden ligger liksom huller om buller där inne i huvudet på mig, fast i någon form av smärtstillnings-gröt. Först och främst vill jag säga Tack, från botten av mitt hjärta. Om ni bara visste vad det betyder med all den kärlek ni sänder. Tack!

 
 

Jag blev inte opererad igår som det tidsinställda inlägget berättade om. Planen var att operation nummer två skulle äga rum igår, och då skulle provstimulatorn antingen sättas in permanent (om den hjälpte) eller tas ut (om den inte hjälpte). Men så blev det alltså inte, jag låg inte på något operationsbord igår och jag ska försöka berätta varför, trots den där gröten i mitt huvud.

Och vi tar det från början tänker jag, så är det gjort sen.

 

Den första operationen blev av som planerat, den 2 december. I en minst sagt fullsatt operationssal, jag fick nästan scenskräck under den så kallade timeouten man har innan operationen då alla i rummet presenterar sig, tur att jag låg på mage och slapp se alla.

Sedan satte man alltså igång. Jag gjorde mitt bästa för att inte hålla ihop men efter en stund gastade jag till dr D (som satt och höll mig i handen under hela operationen, bästa!) -NÄR SKA JAG FÅ SOVA?

Du kommer inte att få sova. Dr P behöver ha dig vaken, svarade hon lugnt.

Där och då trodde jag att det var ett riktigt, riktigt (RIKTIGT!) dåligt skämt, under tidigare operationer har jag nämligen fått sova tills de tagit sig in i ryggen med elektroden för att sedan bli väckt och kunna guida dem till rätt plats. Men inte den här gången tydligen. Man var tydligen för högt upp i nacken och det skulle innebära en för stor risk om jag inte var vaken under tiden man gick in. Så det var bara att bita ihop och försöka ligga alldeles, alldeles stilla trots den där intensiva smärtan. Inte det lättaste, kan jag meddela och när dr P från sin plats vid ryggen berättade hur jag var duktig var jag inte riktigt beredd att hålla med

Duktig? Jag har ju skrikit som en stucken gris, flämtade jag.

Men det var tydligen okej att skrika som en stucken gris under operationer som denna, bara man ligger stilla, lovade han lugnande.

 

Man la in två elektroder den där tisdagen, för att vara säkra på att täcka in hela handen/armen. Där och då så skulle jag gärna sett att de slutade efter första, att de skulle börja om och försöka trycka in ytterligare en var inte speciellt, ehm… lockande. Det tog nämligen sin lilla tid och var som sagt inte så angenämt.Men det vore ju såklart dumt att inte vara helt säkra på att man verkligen gjort allt när man ändå var där inne och rotade.

 

Den första veckan efter första operationen minns jag inte mycket från. Jag hamnade på IVA eftersom smärtorna var så svåra att jag fick vara mer eller mindre sovande på en massa smärtstillande och lugnande hela tiden. Trots att jag var borta under nästan hela tiden så kvalar det där nog in till listan över de värsta veckorna i mitt liv.

Den smärtan alltså. Så. Jäkla. Intensiv.

 

Sedan fick jag i alla fall till slut börja vakna till liv och komma upp på vanlig avdelning. Dit kom syster K och en representant från företaget som tillverkar den här stimulatorn och hjälpte mig att koppla in den så att vi äntligen skulle kunna se om detta kunde hjälpa mig.

 

Det gjorde det inte.

 -Inte heller den här stimulatorn nådde ut i rätt område.

 
 

Visst visste jag ju att det kunde bli såhär, men ändå hoppades man ju såklart. Kanske lite för mycket. Och då blir det ju som en käftsmäll, när man konstaterat att -nej, detta gick inte. Heller.

Ändå tror jag inte att jag förstått det riktigt ännu. Jag tror att när smärtorna i ryggen lagt sig och jag är tillbaka i min vardag, då kommer nog det där riktiga slaget i magen. -När jag på riktigt inser att jag är tillbaka precis där jag började, innan den här helvetesmånaden.

 
 

Hur som helst, de var i alla fall snälla och klämde in mig för operation nr 2 redan dagen därpå så att testutrustningen kunde plockas ut. Så himla skönt att inte behöva gå med den en hel vecka helt i onödan med infektionsrisk och allt. (Plus att jag nu har en extra vecka för att pigga på mig inför jul, bara en sån sak.)

 
 

Så nu är jag alltså hemma hos mamma och rehabar mig, tack och lov. Sista dagarna på sjukhuset bodde jag vägg i vägg med en finsk kvinna som gallskrek på finska 24 timmar om dygnet, typ. Man blir ju galen för mindre! Så då uppskattar man att komma hem hit, till tystnaden ett nyrenoverat gästrum som mamma inrett så fint, till min svarta lilla lurv som överöser mig med kärlek och till mammas mat, för även om aptiten fortfarande inte är på topp så går det i alla fall lite lättare när man slipper sjukhusmaten, hua!

Så nu är det vila och knapra piller som gäller här, är fortfarande ganska medtagen och har inte lämnat sängen mer än för en kort utflykt till soffan igår kväll. Så jag kommer förmodligen inte att spotta ur mig massa nya inlägg än på ett tag, men jag ville titta in och ge er en uppdatering när jag insåg att några av er satt och höll tummarna helt i onödan igår. Jag har ju förberett så att det kommer att fortsätta trilla på med förinställda inlägg, hoppas att ni ska stå ut med det ett tag till. Ni kanske till och med är tacksamma för de där förinställda inläggen efter det här onödigt lååånga, smärtstillnings-grötiga inlägget som tagit mig över ett dygn att få ihop, ha ha!

 
 

Så så ligger det till. Vi har testat, men det gick inte vägen.

Även om det nu känns förjävligt (rent ut sagt) att ha gått/gå igenom det här helt i onödan, så är det ändå skönt att jag gjorde det. Annars hade jag ju bara undrat, om detta kunde varit min väg till ett liv med lite mindre smärta.

Nu vet jag ju- det var inte så.

 
 

Banditen-post-signature

 
 

109 kommentarer till “En lägesuppdatering

  1. Kan inte annat än att lida med dig, som jag hoppades att du skulle kunna få lite hjälp. Trots nederlaget vill jag önska dig god bättring och att du får en bra jul trots dina smärtor. Catarina

  2. Åh nej! Jag som hoppades att du i alla fall skulle få lite lindring.
    Skönt att du har en mamma som pysslar om dig.
    Hoppas du får en bra jul trots allt.
    Åsa

  3. Åh finaste finaste Banditen. Det gör ont att läsa att det inte gick som du hoppats på. Men du är en otroligt stark ung kvinna. Massa kärlek till dig.
    God Jul!

  4. Det finns inte riktigt ord för vad jag känner när jag läser vad du skrivit… Det gör ont i hjärtat på mig.
    Jag hoppas och önskar att du trots detta vidriga, får en riktigt mysig och julig jul <3
    Tänker på dig

  5. Vad modig du är som testar fast du vet att det kanske inte hjälper. Otroligt så stark du är kvinna! Stor kram!

  6. Å nej, vad ledsen jag blir för din skull, har tänkt på dig.
    Jag håller med ovanstående…modigt av dig att prova, men som du säger vad hade du för
    val. Imponeras av dig ! Ta hand om dig !
    Varm kram
    Pia

  7. Åh vad ledsen jag blir för din skull. Hade verkligen hoppats att denna operation skulle ge dig, om inte annat, lite lindring av din smärta.
    Hoppas nu att du kan få en mysig jul i alla fall.
    Kram

  8. Fy, så himla tråkigt! Jag tycker så synd om dig som fick gå igenom allt detta men det var starkt gjort att i alla fall prova. Vad heter denna nya ryggmärgsstimulator? Vet du på vilket sätt den skiljer sig från den vanliga SCS? Hoppas att du får en fin jul!

  9. Fina, fina du. Jävla skit. Vi önskade så, unisont här inne liksom, att det skulle lyckats. Modiga du som vågade. Många kramar till dig, med hopp om att någon sjukt smart typ snart kommer på något helt fantastiskt bra åt dig mot smärtan <3

  10. Alltså du är så modig som vågat och ge inte upp även om allt känns som värst just nu. Hoppas så för din skull att det skall gå och lösa en dag! Kramar till dig!

  11. Fy fasiken vad ledsen jag blir för din skull. Jag har hållit tummarna och tänkt så på dig, hade hoppats på ett inlägg om att du var smärtfri. Tusen kramar.

  12. Nicole!
    Trots att jag visste att det inte gått som vi alla hoppats och önskat så gör det ont i mig att läsa dina ord. Du är så stark som orkar, men jag förstår att du vill prova alla möjligheter.
    Forsätt att vila upp dig så du orkar fira jul!
    Massor av kramar från oss

  13. fy så tråkigt, sorgerligt. Finner inte fler ord.
    Men du är fantastisk som kämpar o testar! Önskar att du nu kan pigga på dig så gott det går så du kan få njuta av jul! ❤️ kram!

  14. Vad ledsen jag blir när jag läser att operationen inte blev lyckad, som vi alla hoppats på. Jag har tänkt på dig varje dag och hoppats, verkligen hoppats att du ska få lite lindring i din smärta.
    Du är så fantastiskt stark!
    Nu ska jag hoppas att du kommer tillbaka på banan lite mer innan jul, sen ska hag hoppas att forskarna rappar på och fixar värsta bästa grejej som gör dig smärtfri förevigt!
    Kramar

  15. Åh jag som tänkt på dig och hoppats så att du skulle äntligen få lindring. Så ledsen jag blir över att du inte fått den hjälpen. Önskar jag kunde bära din smärta åtminstone en dag så att du kunde få ett andrum! Men jag får bara skicka min innerligaste förhoppning om att en dag så kommer läkarvetenskapen att kunna hjälpa dig. Kram!

  16. Jag är så otroligt imponerad av hur du fortsätter kämpa för ett smärtfritt liv. Det modet, den orken och målmedvetenheten – jag är full av beundran. Ge aldrig upp! Hoppas du hinner njuta lite av julen <3

  17. Jag har inga tröstande ord som skulle kunna hjälpa dig fina Bandten, men jag skickar den största kramen jag kan uppbringa <3 Ditt mod är beundransvärd.

  18. Jag blir så tagen av din styrka. Jag önskade så innerligt att det här skulle gå vägen och har skänkt dig flera tankar den senaste veckan <3 Det är så beundransvärt att hålla ihop som du gör. Styrka, från topp till tå.
    All kärlek.
    T

  19. Åhhhh, finast Du!
    Jag blir så ledsen för din skull och beundrar dig om möjligt ännu mer! För att du vågar försöka och vågar hoppas, sluta aldrig med det, det gör dig rik!
    Önskar jag kunde göra något för dig, du finns i mina tankar!
    Hoppas du piggar på dig nu så du orkar fira jul.
    Största, varmaste kramarna!

  20. Blir alldeles tårögd och ledsen när jag läser…. Tycker du är helt fantastisk som orkar skriva och berätta trots att det inte blev som du (och jag) hoppats. Massa kramar till dig från mig

  21. Men fy bubblan! Hur orättvist får det bli?! Jag hoppas ändå att d förstår hur oerhört stark du är. Jag är så imponerad av dig så du aldrig kan ana!
    Massor av kärlek!

  22. Nej vad tråkigt att det inte fungerade 🙁 Vilken tur att du har massor med kämparglöd, för den behöver man i såna här lägen <3 Stor kram!

  23. Kära Banditen, vad outsägligt ledsamt att höra.
    Jag forsätter att hoppas och tro att din dag kommer!
    Ber om tröst, vila och nytt hopp.
    Kram Sofie

  24. Fan oxå, rent ut sagt. Någonstans hoppas vi alla här inne på din sida att ett mirakel ska ske & att du ska få ditt liv tillbaka. Jag blir bara så orolig att dessa ”misslyckade” försök gör att du framöver inte kan eller vågar testa det som kanske, kanske är den lyckade operationen. Stor kram och krya på dig.

  25. Det gör mig så ledsen att operationen inte gav någon effekt mer än massor utav smärta. Du var modig som vågade och jag (och många) med mig hoppas innerligt att du på något sätt kan få hjälp så att smärtorna hamnar på en hanterbar nivå.
    Kram och ta hand om dig

  26. Hittar inga ord, har följt din blogg ett tag och du har inspirerat mig så mycket. Försöker föreställa mig din besvikelse och smärta och tycker du är fantastisk som klarar det här. Vila mycket, hitta ro hos dig själv, ge aldrig upp. Kram

  27. All min kärlek, allt min stöd, allt mitt hopp. Det vill jag ge dig. Och allt mitt tålamod, min kraft och mitt mod. Och min förmåga att stå ut. Jag önskar jag kunde ge den till dig, jag önskar jag kunde göra något. Jag önskar, önskar, önskar. Och hoppas! Och tror. En dag. Kramar ❤️

  28. Det gör mig så förfärligt ledsen att läsa att det inte gick den här gången heller. Har tänkt på dig varje dag och innerligt hoppats att operationen skulle lyckas. Känns så orättvist ❤️

  29. Nej, nej, nej. Som jag önskat att det skulle gått bra för dig. Men ge inte upp hoppet. Vi vet vad vi har idag men inte imorgon. Stora kramar till dig du vackra

  30. Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus (citat Bengt Ahlfors). Banditen, skrev till dig oxå på Instagram.

  31. Fast vi inte känner varandra gör det ont i mig att läsa om din smärta. Jag är själv snart 25 och kan inte i min vildaste fantasi förstå vad du går igenom, dagligen. Jag hoppas att det en dag kommer en lösning perfekt för dig! Kram

  32. Neej! Faan vad tråkigt…
    Hade verkligen hoppats att du skulle få det lite lite drägligare. Stor julkram till dig, fina Nicole. Önskar dig en fin jul.

  33. Svär högt över att den inte fungerade! J**la s*it- maskin!!
    Som du måste ha lidit på operationsbordet och alla dagar efter den. Tur att du har en mamma som tar hand om dig. Tack för att du orkade meddela oss hur det gått! Må forskarna kring dig hitta ett alternativ snart!
    Stor, varm kram!

  34. Det gör mig verkligen ledsen att höra! Jag hoppades, precis som alla andra här, att det äntligen skulle bli lite lättare för dig.

  35. Är så ledsen för din skull! Önskade verkligen att den skulle hjälpa, i alla fall göra din smärta mer lite uthärdlig. Har aldrig träffat dig, men du är med mig i mina tankar varje dag. Jag hoppas och ber som alla andra, men det var tydligen inte din tur än. Är imponerad av din viljekraft och ditt mod att du i alla fall vågade prova. En stor kram

  36. Jag blir väldigt ledsen och berörd över att läsa detta. Ord är överflödiga nu. Tänker på dig och hoppas du får en så bra jul som möjligt med dina nära och kära omkring dig <3
    En fråga, tycker du om att läsa? Eböcker? Eller lyssna? Vet inte om du klarar av att hålla/läsa pappersböcker?
    Kram
    Ingela

  37. Du är nog bland de modigaste i världen! Tack för att du tar dig tid och energi att berätta om allt! Är inne på bloggen flera ggr om dagen för att få veta hur allt går 🙂 haha!
    Kram och krya på dig!

  38. Låt nu mamma bandit ta hand om dig, kommer dag kommer råd…inget är gjort förgäves, hur
    skulle du annars kunna få svar. Tack för att du orkade skriva till oss alla, det kanske känns lite bättre att få dela sitt elände, vi är med och tröstar så gott det går. Sköt om dig lilla vän, du är en riktig fighter!
    Kram

  39. Du är en fantastisk förebild som trots denna fruktansvärda situation har hopp och kämpaglöd! Det skär i hjärtat att läsa dina ord och tårar samlas i ögonvrån av ilska över att du skall behöva genomlida detta. Fortsätt att välja se allt med dina ögon och hitta små positiva saker som kan ta dig igenom det som nu händer. Önskar dig en så fin jul du kan få och sänder tankar och styrkekramar, du är en fantastisk kvinna Nicole!

  40. Oh, neeeejjjj! Vad trist att op inte blev som vi alla hoppats men långt där inne förstod du att det kunde bli så här. Och som du skriver utan att ha provat hade du inte vetat.
    Men skönt för dig att vara hemma hos mamsen nu och återhämta dig. Med lite tur så orkar du fira lite jul i alla fall.
    Vila och återhämta dig nu.
    Styrkekramar i massor

  41. All kärlek i världen till dig. Fantastiska du som ens orkar att tänka på oss som följer din kamp mot smärtan. God Jul och hoppas att 2015 blir ditt år.

  42. Tusen varma kramar till dig! Så himla bra och modigt av dig att testa! Vila dig nu, samla nya krafter inför nya utmaningar och nya lösningar längre fram. <3

  43. Nej, nej, nej, nej, det var ju inte så här det skulle gå! Du är så himla tapper och stark, om du bara visste! Jag svimmar nästan bara av att läsa det du gått igenom. En ljusglimt är i alla fall att du verkar ha hamnat på den bästa rehab man kan tänka sig och hoppas du orkar fira jul så gott det går. Kram

  44. Nämen…åhhh!! Typiskt att inte det heller fungerade. Lider verkligen med dig och har tårar i ögonen när jag läser ditt inlägg. Så mycket smärta som du får stå ut med, kunde det inte ha fungerat?! Ingen borde behöva gå igenom allt som du gör. Skänker dig varma tröst kramar, även om jag vet att det inte hjälper. Kram Annika

  45. Ååh, vad synd. Jag hoppades så innerligt att det skulle göra din livskvalite lite, lite bättre. Skönt att höra att du är omgiven av kärlek nu. Kram <3

  46. Men fasen! Jag vet att du var noga att skriva att det inte fanns några garantier men det är ju så svårt att inte hoppas ändå. Så jäkla tråkigt/surt/irriterande att det inte funkade den här metoden heller. Skickar massa kärlek och styrka till dig!
    Många kramar!

  47. Jag får på riktigt ont i magen och tårar i ögonen när jag läser ditt inlägg. Så fruktansvärt orättvis att du ska behöva genomlida allt detta. Om det ändå hade varit värt det. Men även om det inte fungerar, skönt att veta det då ändå så du slipper undra.
    Tur att du har Abbe och fina mamman nära. Kurera dig och njut av julen så gott det nu går.
    Jag tror vi alla här inne är överens om att vi ska göra allt vi kan för att peppa dig och överrösta dig med kärlek så du orkar hålla näsan ovanför vattenytan genom allt det jobbiga.
    Ingen är så stark som du, finaste Bandit! <3

  48. Börjar med att säga att du är så modig!
    Det var oerhört modigt att våga låta dig bli opererad igen. Och du ska vara stolt att du vågade prova.
    Tråkigt att just denna inte fungerade, men forskningen går framåt hela tiden.
    Och någon gång kommer det att finnas en behandling/operation som kan hjälpa dig.
    God Jul & Gott Nytt År till dig och Lill-trollet.

  49. Jag önskar att det fanns något man kunde säga som kunde hjälpa, trösta eller ta bort smärtan för en stund. Jag är så uppriktigt ledsen att operationen inte fungerade. Jag tror också att det – förr eller senare – kommer att finnas en metod som fungerar för dig. Mina varmaste julhälsningar till dig och din familj.

  50. älskade fina Bandit. blir så vansinnigt ledsen för din skull, att det inte hjälpte. men som du säger, nu behöver du ju iallafall inte inte OM det hade fungerat (om du inte hade testat alltså). önskar så att du kunde få ner smärtan till en mer ”dräglig” nivå – om det nu finns någon sådan egentligen, när man pratar om kronisk smärta. jag hoppas innerligt att det någon gång – helst inom en överskådlig framtid – finns något som kommer att kunna hjälpa dig. låt din mamma och Abbe överösa dig med kärlek och omsorg nu, tills du är något sånär tillbaka på banan igen. tur i oturen var väl då att du kommer att vara i ”hyfsad” form till jul då kanske. vi tänker på dig och skickar all positiv enegri och läkningskraft åt ditt håll <3 kram!

  51. Du modiga lilla tjej, så fruktansvärt tråkigt att det inte funkade denna gång heller.
    De varmaste hälsningar till dej och din familj.

  52. Ville så gärna tro att detta skulle vara något för dig! Vackra bandit, skickar varma julkramar till dig o Abbe.

  53. Så tråkigt att höra att det inte gick vägen, höll både tummar och tår och hoppades att det skulle hjälpa!
    Önskar att du får en bra jul ändå och att du får fira den med nära och kära.

  54. I am so disappointed to hear that the surgery didn’t work and that you went through all that pain for nothing.
    My friend had the same treatment but in her spine, and hers did not go well first time round, so they waited 6 months and tried again. I realise the back is probably more accessible, but have they offered you any form of result as to whether or not they can try again?
    I can’t begin to imagine how upsetting and frustrating this must be for you dearheart. Let those who love you take care of you right now and relax this Christmas and let yourself heal, both physically and mentally.
    I wish with all my heart that i could wave a magic wand over you and make things better – in the absence of one, I will pray that someday soon they find a good outcome to manage your pain which allows you to have a better quality of life.
    Sending you lots of Christmas love and best wishes, we’re all thinking of you…..
    Mxx

  55. Men så tråkigt att läsa att det inte hjälpte alls…:-( hoppas ändå att det ngn gång i framtiden kommer ngt som kan hjälpa dig på ngt sätt. Varma julkramar

  56. Sänder dig en kärlekstanke och styrka för att du kämpar! Jag blir så illa berörd av din smärta så att jag mår illa när jag läser det du skriver och jag hoppas för din skull att forskningen tas ytterligare en nivå högre och att det finns en chans för dig att må bättre. Jag känner dig inte men gillar din blogg och önskar dig det bästa i framtiden! <3
    God jul till dig.
    Kram Maria

  57. Men neejjj!! Va jag är ledsen för din skull.Hoppas hoppas att du någon gång ska få det lite lättare ingen ska behöva ha den smärta du har, Du är en kämpe ialla fall.
    God Jul och styrkekram

  58. Åh fina du vad tråkig att läsa. Hade hoppas på en positiv förändring för din skull. Det är så ledsamt att en så ung (och snygg) människa som du ska behöva gå igenom ett sådant lidande. Jag hoppas innerligt att det ska ordna sig för dig. Många stärkande tankar och kramar sänder jag dig.

  59. Så himla tråkigt, jag blir helt matt bara av tanken på att det var i onödan och att din smärta fortsätter. Beklagar verkligen…. Många, många kramar…

  60. Alltså. Jag blir så illa berörd. Tycker så enormt synd om dig. Du är verkligen en kämpe. Jag hoppas att det en vacker dag finns bot mot din smärta…det måste det. Kramar

  61. Sänder över ett fång med styrkekramar. Kan nog inte riktigt förstå hur hemskt det måste kännas nu. Men jag är mäkta imponerad av dig för allt du vågar gå igenom.
    Hoppas du får en lugn och skön jul.
    Kram Malin

  62. Åh nej, så fruktansvärt tråkigt att den nya SCS inte fungerade. Jag vet hur oerhört smärtsam operationen är, och att det tyvärr är nödvändigt tunnellera elektroderna i nacken/huvudet obedövat för att guida läkarna rätt. Hoppas du hittar ny kraft och styrka.

  63. Nej men neeeej 🙁 åh. Fiii fan vilken operation.
    Vilken kämpe du är!
    En dag kommer det att funka <3 det ska det bara göra.
    Stooor kram till dig!

  64. Men gumman man vill bara krama dig men det känns så futtigt att säga. Känner så med dig. Kram

  65. Grät en skvätt nu. Jag känner dig inte men jag känner så mycket för dig och jag har undrat så hur d gått. Stackars fina Bandit. Önskar dig en fin jul med små ljusglimtar att glädjas åt. O så slutar vi inte tro på mirakel. Kram.

  66. Åhhhhh, hvor gør det mig ondt at læse 🙁 Jeg havde sådan håbet for dig, at DETTE ville være præcist den operation, som ville hjælpe dig. At du kunne blive smertefri og leve et helt almindeligt liv igen. Stakkels, stakkels dig. Ingen kan overhovedet sætte sig ind i, hvor frygteligt det må være at skulle leve med konstante smerter. Alligevel formår du at fokusere på det positive og smukke i livet. DET ER EN STOR GAVE at have den egenskab. Jeg håber for dig at lægerne snart finder en behandling, der kan hjælpe dig!!! Søde, søde du.
    Há en dejlig, hyggelig og ro jul. Sender dig mange, mange knus og kram.
    Kh Jeanette

  67. Så tråkigt och ledsamt att operationen inte lyckades , så hemskt med all smärta du måste genomlida ! Stor Kram

  68. Så himla ledsen för din skull. Hoppas att den extra smärtan lägger sig. Tur att din fina mamma finns där för dig. Hoppas att du ändå kan njuta av julen. Kram Lena

  69. Vad ledsen jag blir för din skull, hoppades att du skulle bli lite bättre. Lider med dig.. Stor julkram. mvh Malin

  70. Jag blir så berörd av det jag läser, känner så med dig ska du veta! Klart man hoppas ja, såklart, för man kan ju aldrig veta. Det finns inga ord för hur tråkigt detta är. Så skönt att höra att du har din mamma som kan pyssla om dig!
    Skickar dig den varmaste av kramar och tänker på dig

  71. Du är så stark, du berör och du är modig. jag hoppas att du får den hjälp som åtminstone lindrar din smärta. Ge inte upp!
    Många och stora kramar från Sofia

  72. Älskade bandit, jag vet inte vad jag ska skriva mer än att jag jag hoppats så att det skulle gå vägen, jag har inte vågat läsa bloggen på sistone.. Du är en kämpe, så orättvist!! Glad att du verkar ha en underbar mamma som tar hand om dig nu.Vi är många som tänker på dig, även om det inte är mycket till smärtlindring… Ha en så bra jul du kan och ge inte upp!! Kram

  73. Usch, det gör ont i hela mig när jag läser ditt inlägg. Du är en kämpe! Fastän jag inte känner dig, så skickar jag ut styrkekramar till dig idag, hoppas att du får en fridfull (och smärtfri) jul trots allt. Och jag hoppas 2015 blir året då din smärta minskar. Stor kram!

  74. Du inspirerar så himla mkt. En dag kommer saker falla på plats. En dag kommer du garanterat må så mkt bättre.

Comments are closed.

Rekommenderade inlägg