Wihooo, Ä N T L I G E N är hemligheten avslöjad och jag kan berätta.

På torsdag åker jag till Grekland (!!!) med Emma, Nelly och Jenny.

Det började med att Emma skickade en länk till mig på ett hotell som skulle öppnas, endast för vuxna och hon skrev på skämt att vi borde ta en vecka där och vila upp oss lite. Jag började undersöka det hela lite, hotellet såg helt fantastiskt ut och de hade ett grymt öppningserbjudande. Så jag började fundera, men jag har ju inte varit på solsemester sen 2009, innan skadan och allt det där. Först vågade jag ju inte flyga, sen övervann jag som ni vet det och det visade sig att flyga ändå var ett ganska bra sätt att resa för en enarmad bandit. Tills den där katastrof-landningen i höstas efter att mamma och jag varit Oslo när jag fick köras av sjukvårdare i en golfbil genom Kastrup och efteråt svor på att aldrig någonsin flyga igen. Också är det ju det där med att ta sig till hotellet när man väl är på plats.. Men ja, med hyrbil och en pålitlig förare kunde det ju gå, men det är ju en fördel om hotellet ligger hyfsat nära flygplatsen om det ska vara genomförbart. Ja, ni förstår ju hur det kokade i min hjärna. Det funderades en hel del och bestämde mig för att leva hela livet utan att sätta mig på ett flygplan, det ville jag ju ändå inte. Och efter att ha tagit reda på att hotellet bara låg 20 minuter med bil från flygplatsen så skrev jag till Nelly och Jenny om vi inte skulle ta och styra upp en tjejresa som överraskning för Emma efter en kämpig vår och skickade med länken till hotellet. Precis som jag misstänkte var de inte speciellt svårövertalade och innan jag visste ordet av (eller hann ändra mig vad det gällde det där med att flyga) hade Nelly pratat med Emmas man som också tyckte att hon kunde behöva lite semester och ville ge henne den här resan i lite tidig bröllopspresent (hur fint?) och vips hade vi hittat billiga flygbiljetter, bokat 4 hotellnätter och Jenny hade hittat en hyrbil som verkade bandit-vänlig och lovat att köra mig med största försiktighet till hotellet.

 

Och idag fick hon alltså reda på alltihop, världens bästa Emma, som inte hade anat någonting alls. Det har v e r k l i g e n inte varit lätt att hålla en sån hemlighet. Men så himla roligt att kunna överraska någon sådär ordentligt! Och ännu roligare att en tjejhelg i Grekland med några av de absolut bästa jag vet nu väntar.

 

Så nu förstår ni kanske min skräckblandade förtjusning, det är såklart helt fantastiskt och underbart men samtidigt urläskigt och obehagligt för att det är så mycket man inte kan styra över. Men jag har väldens bästa tjejer med mig och Nelly ringde till SAS förra veckan och berättade att hon hade en lite ömtålig vän och undrade om de kunde landa lite försiktigt den här gången. Förstår ni hur fint? Jag menar, har man såna vänner så går det ju oavsett, skulle det bli katastrof så har jag tre starka tjejer med mig som jag vet kommer ta hand om mig på bästa vis. Så nu försöker jag bara hålla fjärilarna i styr och bara tänka på hur alldeles, alldeles underbart det ska bli med första solsemestern på 6 år.

 

Grekland på torsdag alltså, iiiih!

 

 

 

Vissa saker kan man bara inte släppa, de hänger liksom kvar på önskelistan år efter år om man inte slår till. Känner ni igen det?

En sån grej som stått på min lista i säkert 4-5 år nu är tygväska från Lexington att ha till stranden. Inget märkvärdigt egentligen men de är så sommar-fräscha på något vis tycker jag och varje sommar har längtan efter en sån väska väckts. Min plan har hela tiden varit att slå till på en när de kom på rea, men första året var jag inte snabb nog, året därefter så gillade jag inte årets upplaga av väskorna och sen har det liksom bara trillat på. Men i år så fanns det äntligen en väska som föll mig i smaken igen och jag slog till så fort jag hittade den på rea (köpte min här,men just den verkar tyvärr vara slut nu)

 

Så jag är redo för sommar och stranddagar nu kan man säga, med alldeles för många bikinis och en väska att stryka från önskelistan. Bara solen och värmen som saknas med andra ord.