Det blev två tysta dagar här inne.

Jag satt och höll på med ett inlägg sent igår när nyheterna började rulla och plötsligt kändes det bara olustigt att publicera något så ytligt.

Tiden liksom hejdade sig ett slag och allt annat bleknade.

Men vi måste ju fortsätta leva våra liv, aldrig låta ondskan segra och ta över.

Men den 13 november 2015 kommer vi alltid, alltid att minnas.

”Darkness cannot drive out darkness; only light can do that.

Hate cannot drive out hate; only love can do that.”

Martin Luther King, Jr.

Var rädda om varandra!

Okej, kan vi prata lite om det här med min soffa?

Jag är ju inte riktigt överens med den, minst sagt.

Men jag tycker ju att den är sååå fin hos andra, som hos den här härliga tjejen. (H u r gärna vill man inte krypa upp där i soffan och dra filten upp till hakan?) Jag träffade C på Fuffes event och vi började nästan genast prata soffor. Hon har nämligen också en Kivik (som ni kan se på bilderna som är lånade från hennes blogg) och hemma hos henne är den ju bara h u r snygg som helst.

Så jag tänker att det kanske skulle kännas mer rätt om min soffa var vit ändå, även om grå är långt mycket mer praktiskt så känns vitt ändå mer jag. Jag har liksom tänkt praktiskt länge nog nu och det är faktiskt t r å k i g t.

Så det blir en tripp till IKEA väldigt snart, i jakt på en extra klädsel, i vitt.

Så kanske, kanske min Kivik och jag kan bli vänner tillslut.

(Även om jag i smyg mest drömmer om en vit skynklig linnedröm. Som den här tex, som dessutom råkar vara exakt rätt mått för min lilla lägenhet. Dröm, dröm)

(Båda bilderna i inlägget är alltså lånade härifrån)