OPRAKTISK TRÖJA, ÅRETS FÖRSTA SNÖ OCH HJÄRNSPÖKEN

Jag är förmodligen typ person 2768 som ni hör detta från idag men så får det va- DET SNÖADE I SKÅNE IDAG.

Vi har haft en så snäll och mild höst, med massa soliga och härliga dagar så det kom lite som en chock. Jag satt i trädgården hemma hos mamma och fikade hela eftermiddagen för så sent som två veckor sedan liksom.

Men nu verkar det vara slut på #sweaterweather för den här säsongen. Vilket är synd eftersom jag köpte en tröja i veckan som är helt omöjlig att ha jacka över, haha.

Omöjligt att knöla in så mycket stickat i ärmen på en jacka.

Tro mig, jag försökte i veckan när bilderna togs och jag var påväg till en middag med E & R och det orsakade otalt blodstopp i armarna.

Nåja, det får bli en inomhus jacka som får följa med i väskan.

Tröjan är i alla fall från Åhléns och av märket Wera och finns här om någon mer är sugen på en tröja som är typ totalt opraktisk från och med nu. 

Jag matchade med ett par nya jeans i en storlek större, det har nog blivit lite mycket kanelbullar, choklad och Sura S på sista tiden så alla jeans satt aaaaningen för hårt. Och eftersom jag inte alls har någon lust att sluta äta kanelbullar just nu eller tänka på det där alls så köpte jag helt enkelt ett par nya jeans som passade istället.

Tja, problemet löst för nu iallafall.

Eller iallafall så f ö r s ö k e r  jag tänka så, anorexi-spökena som aldrig verkar vilja lämna hjärnan helt finns kvar och säger något helt annat. Så därför blev det liksom extra viktigt att köpa de där nya jeans och äta en kanelbulle till, för spökena får aldrig få övertaget igen.

Jeans med den sjukaste stretchen ever köpte jag iallafall, så det kändes som att gå runt i ett par tights ungefär. Jenny skickade en film till mig när hon visade stretchen när jag bad om smakråd över sms och det var verkligen helt galet hur töjbara de är.

Jeansen finns här, väskan är min Lily från Mulberry och skorna från Adidas.

Så det var ju perfekt för säsongen som väntar, alla behöver jeans med sjukaste stretchen när vi går mot lussebulle-tider.

Vet ni? Jag lyssnar faktiskt på julmusik nu när jag skriver detta, kunde inte låta bli. Och i veckan blir det årets första julbak när Amanda och barnen kommer hit för vår årliga tradition. Vi börjar alltid i god tid för att hinna testa julens alla recept som ni kanske minns om ni hängt med här ett tag. Det började med att vi tjuvstartade julen för att jag skulle opereras och ligga på sjukhus i december för nått år sen och sen är det liksom en tradition vi hållit fast vid. I år är vi dock lite sent ute tycker jag, det är ju bara fem veckor kvar tills första advent.

Det blev ett spretigt inlägg det här, allt från årets första snö och slutet på #sweatherweather till hjärnspöken och kanelbullar.

Men ja, så är livet ibland- lite spretigt.

Vi hörs snart igen!