I måndagskväll när regnet hängde i luften åkte jag hem till mamma för att baka pepparkakor.
Om jag ska vara helt ärlig så gillar jag inte ens hembakade pepparkakor speciellt mycket, men det är själva bakandet som är mysigt ju och det skulle jag inte vilja missa för allt i världen. En av årets mysigaste stunder.
Dessutom vill man ju inte riskera att bli utan deg att smaska på, för den tycker jag om hemmagjord, inte köpt.
Lite julmusik på, sedan var det bara att sätta igång.
Mamma fick kavla och jag fick trycka precis som när vi var små och bakade hemma i radhuset där jag växte upp.
Jag vet ingen som gör så tunna och spröda pepparkakor som min mamma, mormor brukar sitta och granska dem när hon kommer på fika och säga att man nästan kan se igenom dem.
Tänk så fin en helt vanlig måndagskväll kan bli med en pepparkaksdeg, lite julmusik och gott sällskap.
Nä alltså hemmagjord pepparkaksdeg vill man verkligen inte gå miste om!
Och visst är det mysigt att baka! Det hör liksom julen till….
Kram
Så mysigt det låter! Det var riktigt länge sedan jag bakade pepparkakor. Bläddrade i en gammal jultidning ikväll där det var ett så fint pepparkakshus, fick ju lite nostalgikänsla:)
Vilket fint förkläde och det ljuvliga armbandet sedan, åh.