Ett par vantar med kärlek.
Handstickade av mamma för att jag ska kunna ha likadana på båda händerna.
Den skadade handen kräver nämligen, som ni kanske förstår, en extra stor vante eftersom den a) har en skena på som gör den lite otymlig och som låser tummen i en vinkel ut från handen och b) är extremt känslig för beröring. Så då har mamma alltså stickat ett par som funkar; en damvante till höger och en herrvante med extra bredd till vänster.
Det är inte klok så mycket kärlek det kan finnas i ett par vantar alltså.
Vad fint med hemstickade vantar, härligt med en mamma som kan sticka såna åt dig.
Fantastiskt fina vantar och du har verkligen en underbar mamma verkar det som! Var det inte hon som även stickade små benvärmare till Emmas hundar en gång? Styrkekram till dig, jag vet vad det innebär att alltid ha värk men; man lär sig leva med det och prioritera i livet.
Ja, det är fanstastiskt hur mycket kärlek som kan finnas i gester och gåvor. ❤️
Många kramar
Vad fint! =)
Helt underbar mamma
vilken mamma! jag hoppas jag blir en mamma som min barn alltid känner att de kan komma till och som stickar en vante om det behövs <3 måste ju bara lära mig sticka då… !
Verkligen fint! Har läst din blogg ett tag och är verkligen imponerad av hur du hanterar dina motgångar. Nu har jag verkligen fått ett helt annat perspektiv då jag flög av min häst i helgen och bröt armen. Börjar verkligen förstå hur jobbigt livet är med bara en arm, hur komplicerade de minsta sysslorna kan bli. Så massa styrkekramar till dig <3
<3
så fina!! Ja vad gjorde man utan sina älskade föräldrar <3 stor kram
Men åh! Finaste och gulligaste idag.
Åhh så fina! Påminner om när både jag och min dotter 25 år senare behövde vantar för tumsugare, då stickade min mamma tumvantar utan tumme på högerhanden så vi kunde få in tummen…
Men åh hur fint! Omtänksamt av din mamma och så fina vantar.