Smärtsamma maj

 

IMG_3809

 

Fina vänner, jag har sett era hälsningar (<3) och ska försöka sätta ord på min frånvaro här nu.

 

Först var det ju förstås handbaksmälla deluxe efter vårt Malmö-äventyr förra veckan, det var ju förstås väntat och jag spenderade 3 dagar i sängen för att vila ut det värsta. Men utöver det så är det maj som har träffat mig igen, samma visa varje år. Som ett knytnävsslag rakt i ansiktet med full kraft träffade det mig och återigen förflyttar varenda liten doft & känsla mig tillbaka till maj 2011, till livet innan. Mitt liv.

Det är som om de här åren som gått mellan 2011 och nu inte existerar. För när körsbärsträden står i blom, det doftar vår och allt blir alldeles grönt, då kastas jag genast tillbaka till tågresor till högskolan med mina klasskompisar, dagar i stallet med det nyfödda fölet och sista dagarna på praktiken som jag pressade in för att hinna med innan operationen. Med ens blir det så himla tydligt ännu en gång att jag s a k n a r den jag var, det liv jag levde. Då, innan den 25 maj 2011.

Fem år i år alltså. Och jag undrar när det ska bli lättare, när jag ska kunna njuta av den vackraste tiden på året och känna glädje. Inte bara den här sorgen över det jag förlorat och över det jag fick istället, en smärta som inte lämnar mig i fred en sekund, som väcker mig om natten och som gör det nästan omöjligt att hålla ordning på orden i både skrift & tal, orden som förut kom så självklart. Denna ständiga smärta som ibland får mig att tro att jag ska tappa förståndet & bli galen på riktigt, om jag inte får en paus snart.

 

Och nästa vecka är den här, årsdagen som skvallrar om att ytterligare ett år har passerat. Medan det för mig känns mest som att livet står på paus, en smärtsam paus på så många vis.

Så nu vet ni;

det är maj och hjärtat värker lite mer än vanligt. Över det som inte blev, och det som blev istället.

 
 

Banditen-post-signature2

54 kommentarer till “Smärtsamma maj

  1. Fina Nicole…jag skickar lite kramar och önskar dig all lycka! Kram

  2. Jag har inga tröstande ord. Jag har inga hjälpande råd.
    Men jag sänder många kramar och kärlek till dig med hopp om att livet en dag slutar stå på paus

  3. Ibland blir det så tydligt med livet före och livet efter. Men vet vad man hade och man vet vad man har, eller inte har.
    Kan inte föreställa mig hur ont du har och vad du har/går igenom. Min egen smärta är mer själslig efter att ha förlorat en son, en son som skulle varit nio år nu. Tänk, nio år! Helt otroligt att tiden har gått även fast det känns som igår.
    Jag önskar att du får uppleva glädjen i maj igen och att du åter ska få njuta av körsbärsträdens blommor och dofter. En dag kanske. Tills dess, kram

  4. Du är en stark person, ja, du har nog inget val… Beundrar dig och skickar en kram och hälsning från mitt hjärta😍
    Magdalena

  5. Försöker komma på nåt bra men inte det. Skickar en kram och hoppas du kan se det fina i maj, om så bara för en stund. Och snabbt har vi junj,juli och sensommaren 💗

  6. Massor av kärlek o styrka till dig ❤️ Önskar att du slapp smärtan……😥

  7. Försöker finna några ord men vet inte vad jag ska skriva. Du är så himla stark så många dagar. Att du inte alltid orkar det är ju inte konstigt. Gillar verkligen din blogg både när du skriver om glädje och om sorg och det är alltid värt att vänta på ett inlägg från dig. Önskar verkligen att det fanns ett sätt för att lindra din smärta. Många styrkekramar

  8. har ju läst att du testat massor med saker för din nervsmärta ….har du även testat akupunktur ?

  9. Det du får genomlida gör ont i hela mig. Det är inte rätt. Jag blir stum över att det inte verkar finnas något att göra för dig. Såhär kan det ju bara inte få lov att vara. Hoppas att du kan få en tur ut i stallet ibland även nu för en varm mule och en sån där blick som bara hästar ger. Lite balsam för själen om än inte kroppen läks.

  10. Kram❤️. Det är hemskt att det inte går att få bort nervsmärtor.

  11. Känner verkligen med dig, jättejobbigt med smärta, som kommer hela tiden. Har du kollat om det finns någon hjälp att få utomlands?
    Massor av kramar till dig
    Anita

  12. Bästa Nicole!
    Här kommer massor av kramar från mig och min familj!
    Jag önskar så att det kunde dyka upp någon metod som kunde ta bort din smärta.

  13. De varmaste kramar till dig, som får kämpa så.
    Du är så stark, du är så cool och du är så bra!
    Kram

  14. Det gör ont i hjärtat att läsa! Vi är nog många som känner med dig.
    Jag är en sån som läser här utan att någonsin lämna en kommentar. Lite lat, lite diskret, men hej liksom!
    Hursom – jag vill inte pracka på dig något, allra minst löften om mirakel men; jag jobbar som hälsocoach och har träffat en del människor som blivit fria från kronisk värk genom rätt kost och kosttillskott. Jag coachar dig gärna, kostnadsfritt, om nånting i din magtrakt säger att det kan vara värt att prova på. Men mest av allt skickar jag styrka och omtanke <3

  15. Det gör ont i mig att du ska behöva ha det så här! Kämpa på fina bandit! Har du testat akupunktur förresten? Finns en kvinna i Stockholm som heter Dr Nie som jag förstått hjälper många med smärtproblem.
    Många kramar till dig!!

  16. Hej, har det lite samma som dig, lever också med en ständig värk som begränsar mitt liv…känns lite som att leva i ett fängelse då man alltid noga måste planera det man ska göra pga att man aldrig vet, och aldrig kan göra mer än en sak högst per dag…ibland inget…
    Tar en massa värktabletter varje dag för att orka…har fått remiss till smärtklinik men känns tveksamt om de kommer att kunna hjälpa…
    Vet inte vad jag ville skriva eg. men bara att jag förstår precis hur du har det, det är så sjukt jobbigt 🙁
    Kram från Fia

  17. Kramar till dig – som ger så mycket inspiration till oss som följer dig! Hoppas du förstår hur uppskattad du är!

  18. Åh, vad jag önskar att jag kunde hjälpa dig på något sätt <3

  19. Du beskriver det sorgliga så hjärtskärande vackert… Åh vad jag önskar dig det bästa!

  20. Vi är nog väldigt många som önskar att det fanns något vi kunde göra för dig, något som tog bort smärtan. Men det kan vi inte. Däremot kan vi skicka dig våra tankar och ord och hoppas att de ger något, om inte för kroppen, så för själen.

  21. Det är omöjligt att förstå hur du har det. Kan bara skicka massa kramar och önskan att någon väldigt snart kommer på något som kan minska ditt lidande! <3

  22. Fina vackra bandit!!
    Kan inte ens ana vad du gått igenom och önskar sv hela mitt hjärta att du ska må bättre..
    Kramar❤️

  23. ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️ Brukar inte kommentera men följer din blog. Du är så fruktansvärt stark som orkar vara positiv och sprida glädje majoriteten av dagarna. Är mycket imponerad av din styrka i allt det onda. ❤️ Och som någon annan skrev, uppskattar både dina ”glada” och dina ”ledsna” inlägg. ❤️❤️❤️❤️❤️❤️

  24. Så fint skrivet. Finner inga ord,men ber till högre makter att nån gång kommer nån behandling som hjälper dig. Nån gång snart<3<3<3<3
    Kram,Monica i Rom

  25. Hoppas så att du kommer få hjälp snart och slippa din hemska smärta!

  26. <3 Det finns inte ord. Fy f*n vad orättvist livet kan vara. Kämpa. För det är du värd <3

  27. Skriver inte så ofta (om jag någonsin gjort det?) men läser ofta. Jag tror det blir lättare… eller ja tro kan man ju. Jag födde en son 2007 i april som fick en svår förlossningsskada. Han överlevde tack o lov, men är gravt funktionshindrad. Min ”majmånad” är April. JAG hatar den den månaden är så jobbig. Alla tycker jag borde vara glad och fira Axels födelsedag (vilket vi såklart gör) men jag kan inte glädjas, MEN jag upptäckte i år att det var lättare att andas detta året. Så ja jag tror det blir lättare, men aldrig lätt om du förstår hur jag tänker. Det kommer ju alltid vara en skitmånad men kanske kanske blir det trots allt lättare. Ja inte vet jag egentligen, men jag hoppas det
    Massor med virtuella kramar AnnaSC

  28. Fina du! Följer din blogg, som så många andra!, och önskar det fanns nån dunderkräm/piller/spruta som fick ditt onda att försvinna! Kram💕

  29. Det gör ont i hjärtat av att läsa om ditt ”gamla liv” som du vet aldrig kommer att tillbaka. Även om jag skulle vilja säga ”jag förstår” så kan jag inte det för jag gör inte det på samma sätt som du och jag tror ingen gör det förrän när man själv är i samma situation. Men jag hoppas verkligen att det en dag kommer komma en ljusning för dig och att du övervinner värken. Stor kram! ♥

Comments are closed.

Rekommenderade inlägg