Det var regntunga moln som mötte mig när jag gick ut med Abbe tidigt imorse, och den där krispiga luften som jag längtat efter. Jag tror nästan, nästan att det till och med kom rök ur munnen när jag andades.
Fortfarande hänger det i luften, regnet. Och det gör faktiskt inget, att det är en grå dag idag. Det känns till och med lite skönt. (får man säga så?)
Idag är nämligen vilodag för mig, inte för att jag har handbaksmälla, men för att jag ska må så bra så möjligt imorgon när jag ska på bröllop. Så jag vilar, tittar på netflix, kliar Abbe på magen och dricker te.
(Bilderna är tagna av Emma)
Jag är ovanligt trött idag också, inte för att jag brukar sova särskilt bra, men inatt har jag drömt en massa ovan på det. Ni vet sådär galna drömmar som man bara kan skratta rakt ut åt när man vaknar och undra hur tusan man fick ihop det där?
Som inatt, då Petra blivit kidnappad.
Jo, hon hade blivit kidnappad och bloggade såklart från vart-hon-nu-befann-sig. Så Emma och jag började leta efter ledtrådar i bloggen och reste iväg för att rädda henne. Mitt ute i öknen befann hon sig. Och vi hittade henne, såklart.
Men hon ville inte bli räddad. Det visade sig att hon hade iscensatt hela kidnappningen eftersom hennes man ville skiljas efter ett bråk när de var på semester i Frankrike. Så istället för att åka hem från Frankrike åkte hon istället dit, till kamelerna i öknen och låtsades att hon hade blivit kidnappad.
För hem ville hon inte, då skulle hon ju behöva gå ut i bloggen och berätta om skilsmässan.
Ja, ni hör ju. Inte konstigt jag är trött idag efter en sån natt. Jisses alltså, hur får man ens ihop allt det där?
